EU-PROGNOS: EMU-BNP ÖKAR 0,8% I ÅR (NY)

(tillägg: från stycke sex)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) BNP i euroområdet väntas öka med 0,8 procent i år och 1,3 procent nästa år. För 2026 väntas BNP öka 1,6 procent.

Det skriver EU-kommissionen i sin höstprognos, som publicerades på fredagen.

I majprognosen spåddes +0,8 procent i år och +1,4 procent nästa år.

HIKP-inflationen väntas uppgå till 2,4 procent i år, 2,1 procent nästa år och 1,9 procent år 2026, i maj spåddes 2,5 procent i år och 2,1 procent nästa år.

Arbetslösheten väntas uppgå till 6,5 procent i år, 6,3 procent nästa år och 6,3 procent år 2026.

Kommissionen noterar att efter en långvarig och bred stagnation återupptog Europas ekonomi en tillväxt under första kvartalet i år.

"Som förutspått i våras fortsatte expansionen i en dämpad, men stabil, takt under både andra och tredje kvartalet, samtidigt som inflationstrycket ytterligare minskade. Förutsättningarna för en försiktig ökning av den inhemska efterfrågan verkar vara på plats, trots ökad osäkerhet", skriver kommissionen.

Trots viss tillfälliga volatilitet från baseffekter och energistöd så tycks disinflationsprocessen i stort vara intakt. Inflationstrycket i varusektorn väntas dämpas ytterligare, medan tjänsteinflationen väntas vara stark till början av 2025 och sjunka därefter, i spåren av lägre löneökningar och ökad produktivitet.

Fallande inflation kommer att stötta hushållens reala disponibelinkomster och konsumtionen accelerera under prognosperioden.

Prognosen bygger på marknadens antagande att ECB sänker räntan till under 3 procent under 2024 och cirka 2 procent under 2025.

Budgetunderskottet väntas minska från 3,0 procent av BNP i år, till 2,9 procent nästa år och 2,8 procent år 2026.

Skuldnivån i euroområdet väntas ändå stiga från 88,9 procent av BNP 2023 till 90 procent år 2026.

Kommissionen skriver att de ekonomiska utsikterna förblir mycket osäkra, med riskerna huvudsakligen på nedsidan.

Rysslands utdragna anfallskrig mot Ukraina och den intensifierade konflikten i Mellanöstern ökar de geopolitiska riskerna och försvagar fortsatt Europas energisäkerhet. En ytterligare ökning av protektionistiska åtgärder från handelspartner kan också tynga den globala handeln, med negativa effekter för Europas mycket öppna ekonomi.

Låg produktivitetstillväxt kan göra det svårare för företag att upprätthålla löneökningar, vilket kan leda till att de antingen minskar arbetskraften eller överför ökade kostnader till konsumenterna. Dessutom kan förseningar i genomförandet av återhämtningsfonden (RRF) eller en mer restriktiv finanspolitik år 2026, i samband med genomförandet av de fleråriga finanspolitiska planerna (MTFSP), ytterligare dämpa den ekonomiska aktiviteten.

Översvämningarna i Spanien visar också på de dramatiska konsekvenserna som den ökande frekvensen av naturkatastrofer kan ha, inte bara för de drabbade människorna utan även för ekonomin.

Bild: BNP-prognos EMU