SVANTESSON: BRA MED ÖVERGÅNG TILL BALANSMÅL

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det är positivt att vi har en bred enighet om ramverket, och även en överenskommelse om att nu gå över från överskottsmål till balansmål.

Det sade finansminister Elisabeth Svantesson vid en pressträff på fredagen, när hon tog emot utredningen om översynen av det finanspolitiska ramverket.

Redan den 17 oktober presenterade Tidöpartierna, Socialdemokraterna och Centerpartiet en överenskommelse om att slopa överskottsmålet, vilket frigör cirka 25 miljarder kronor om året till investeringar.

Svantesson konstaterade på fredagen att Sverige har en låg skuldsättning jämfört med många andra länder, vilket är ett resultat av en ansvarsfull finanspolitik under 30 år.

Ett underskottsmål skulle däremot skuldsätta kommande generationer och det är svårt att vända en utveckling där skulden ökar snabbt.

Hon sade att när hon träffar andra finansministrar i Europa är det uppenbart att det är svårt att sätta fart på ekonomin med stora underskott och stora skulder.

I Sverige har vi däremot "hållit i" och det har gjort att vi har kunnat investera. Vi har en skuldnivå som är hållbar och som ger utrymme att agera vid nästa lågkonjunktur.

Svantesson noterade åter att aktörer som LO och Svenskt Näringsliv lyft fram behovet av att låna mer och förordat ett underskottsmål. Hon förstår de "teoretiska argumenten" bakom detta, men sade också att det runt om i världen visat sig politiskt svårt att hålla i och behålla sunda offentliga finanser.

På frågan om hur byggandet av nya kärnkraftverk ska rymmas inom ramverket och balansmålet, sade utredaren Hans Lindberg att det dels inte finns något färdigt förslag för finansieringen, dels får de se hur Eurostat bedömer en sådan modell.

Han framhöll att det generellt inte finns några "undantag" i ramverket, men att det kan finnas "avvikelser" som hanterar tillfälliga utgifter. Två bra exempel på det på senare tid är kostnaderna under pandemin och stödet till Ukraina.

Svantesson sade angående kärnkraften att det är något som andra ska bygga och driva, även om staten kan stå som garant för att få fart på byggena. Det kommer inte att "stå mot välfärden", det är pengar som ska betalas tillbaka.

En avvikelse är något tillfälligt och ska vara det även framöver.

Hon sade att hon blir lite förvånad över att diskussionen nu präglas av att vi inte kommer ha investeringar, det är i stället "självklart att vi kommer investera framåt".

Poängen är i stället att då vi har sparat i ladorna och har stabilitet så gör det att vi kan investera, i sådant som infrastruktur och försvar, sade Svantesson.