INDUSTRI: SPEL PÅ FEL HÄST KVÄVT EU:S CHIPINITIATIV I SIN LINDA

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) EU-kommissionens upphaussade chipsatsning med utlovade stöd värda 43 miljarder euro har lyfts fram som en banbrytande del av blockets strävan att förbättra EU:s konkurrenskraft. Nu tycks satsningen kollapsa kort efter att första spadtag gjorts vid europeiska chipfabriksbyggen. Problemet stavas Intel.

Industriunderrättelser och sonderingar i EU:s näringsliv resulterade i att blocket kom att fokusera på att få den amerikanska chiptillverkaren Intel ombord i satsningen på återuppbyggnad av den europeiska chiptillverkning som gått på export till östra Asien.

Investeringarna i Tyskland skulle uppgå till totalt 30 miljarder euro och har setts som en hörnsten för att möjliggöra för EU att uppnå mål om att börja ta hem produktion av kritiska produkter. Mikrochip var en av de viktigaste länkarna i strategin, som blev en nyckelfråga under pandemin då det utbröt leverantörskedjekaos i den globala virusspridningens spår.

Lock down-åtgärder i stora producentländer i östra Asien ledde bland annat att till att de för Europas ekonomi livsviktiga biltillverkarna stod utan chip och bolag som Volkswagen, Mercedes-Benz, Stellantis, Volvo och Volvo Cars fick lägga fabriker i träda.

Nu verkar det dock som att EU i Intel satsat på fel häst. Till skillnad från den amerikanska rivalen har den sedan några år tillbaka oomtvistliga världsmarknadsledaren TSMC inte lockats av EU i samma utsträckning. Faktum är dessutom att ansvariga EU-politiker öppet framhävt att Intel som producent av standardiserade och mindre avancerade chip som behövs för bland annat bilar är ett bättre alternativ för Europa än TSMC, som har ett större fokus på spjutspetsteknik.

Intel har dock som bolag sett en katastrofal utveckling och genomgår nu sin svagaste period i dess 56-åriga historia, sedan den övriga branschen sprungit förbi och ett flertal satsningar fallit platt. Det förekommer även rapporter om att Vita husets stora chipsatsning, som är i samma storleksklass som den i EU, hänger löst med anledning av Intels svaga utveckling.

Sent på måndagen aviserade Intel att bygget av en jättefabrik i tyska Magdeburg, som möjliggjorts med hjälp av stödpaket, tillsammans med ytterligare en investering i Polen skjuts på framtiden. Givet Intels just nu förlusttyngda verksamhet går satsningarna inte att genomföra, skrev Intel.

Intels tyska och polska projekt är dessutom inte de enda som skjuts på framtiden av Intel. Mindre planer rörande franska och italienska faciliteter lades på is redan i juli.

Beskedet från Intel rörande den tyska och den polska fabriken gavs bara dagar efter att Mario Draghi, den tidigare chefen för Europeiska centralbanken ECB, presenterade en 400-sidig plan författad på uppdrag av EU-kommissionen för hur EU ska återfå sin konkurrenskraft mot USA och Kina via tunga investeringar i bland annat teknik.

Den högst ansvarige för EU:s chipsatsning har varit Thierry Breton, EU-kommissionär för den inre marknaden. Fokuset på och kommunikationen om planen ledde till att han gavs epitetet "EU:s chip-tsar" i affärsmedierna. I måndags, under upptakten till presentationen av kandidater till den nya kommission som tillträder senare i år, lämnade han in sin avskedsansökan efter en konflikt med kommissionsordförande Ursula von der Leyen.

Det uttalade målet med EU:s så kallade Chips Act var att 20 procent av den globala chipproduktionen år 2030 skulle finnas i EU, upp från 9 procent 2022. Redan i en rapport från EU-kommissionen i juli stod dock att läsa att den målsättningen ser ut att komma på skam. Prognoserna pekar på att EU-länderna når 11,7 procent av den globala chiptillverkningen 2030.

TSMC är nu trots EU:s fokus på partnerskap med Intel den större tillverkningsaktör som lyckats komma längst med fabriksplanerna, genom ett projekt i Dresden som de senaste veckorna lyfts fram av EU-kommissionens representanter. Det är det näst största efter den nu skrinlagda Intelfabriken i Magdeburg. Den taiwanesiska världsledaren har också – likt Intel – ett flertal klart större fabriksprojekt på gång i USA, projekt som cementerar att EU åter hamnat på efterkälken i kapplöpningen om den strategiska industriella utvecklingen.