PROGNOS: RB SÄNKER DEN 7/11, 50 PKT MEST TROLIGT –INFRONT (OMS)

(sändes första gången 1/11)

STOCKHOLM (Direkt) Riksbanken kommer troligen att sänka styrräntan med 50 punkter till 2,75 procent vid mötet den 6 november (räntebesked den 7 november), men det kan inte uteslutas att sänkningen stannar vid 25 punkter.

12 av 13 bedömare i Infronts prognosenkät räknar med att styrräntan sänks med 50 punkter, medan en spår en sänkning med 25 punkter.

Bedömarna räknar också med fortsatta räntesänkningar framöver. Samtliga tror att räntan kommer att sänkas med 25 punkter i december, och beträffande styrräntan vid halvårsskiftet nästa år landar medianprognosen på 2,00 procent, med ett intervall på 1,75-2,50 procent.

Vid föregående policymöte, den 24 september, sänktes styrräntan med 25 punkter, till 3,25 procent. Riksbanken noterade att inflationstrycket hade sjunkit och bedömdes vara förenlig med en inflation på 2 procent.

Riksbanken signalerade samtidigt att räntan kunde sänkas även vid de två återstående mötena i år, plus en eller två sänkningar under första halvåret 2025. En sänkning med 50 punkter kunde också bli aktuell vid något av årets två återstående möten.

Det var ytterligare en uppväxling i den tänkta sänkningstakten jämfört med i augusti. Då var budskapet i och för sig att styrräntan kunde sänkas två eller tre gånger till i år, men riksbankschef Erik Thedéen såg då inget behov av större enskilda räntesänkningar. En sänkning med 50 punkter diskuterades visserligen vid mötet men enligt Thedéen skulle det kräva "mer än enstaka negativa ekonomiska utfall eller temporära marknadsrörelser" för att han skulle förorda en större sänkning.

Vid presskonferensen efter räntebeskedet i september sade Erik Thedéen att huvudscenariot är att styrräntan sänks med 25 punkter vid varje möte, men "även i den prognosen finns en osäkerhet".

"Riskbilderna kommer att avgöra om vi går för 25 eller 50 punkter", sade han och tillade att det viktiga budskapet är att de förskjuter penningpolitiken i expansiv riktning.

Pressmeddelandet i september var över lag mjukt. Banken fastslog att risken för att inflationen ska bli allt för hög har minskat, och samtidigt ser återhämtningen ut att gå något trögare än väntat.

"Att konjunkturen stärks är viktigt i sig, men också en förutsättning för att inflationen ska kunna stabiliseras nära målet", framgick det av pressmeddelandet.

I kombination med signalen om en möjlig 50-punkterssänkning indikerar detta en brådska att föra ned styrräntan mot mer neutrala, eller till och med expansiva, nivåer, en brådska som kanske inte helt kunde motiveras av de nya prognoserna som indikerade en gradvis återhämtning i ekonomin och inflation i linje med målet om styrräntan sänks gradvis, i mindre steg, till 2,25 procent under tredje kvartalet 2025.

Protokollet från mötet indikerade inte att någon ledamot var riktigt nära att argumentera för en 50-punkterssänkning redan i september. Erik Thedéen antydde snarare att signalen om en möjlig 50-punkterssänkning gjordes främst för att förbereda marknaden på att större sänkningar är möjliga när det väl behövs.

"Att vi explicit anger att vi kan komma sänka i större steg i rapportutkastet är en tydlig markering att det nu, givet de gynnsamma inflationsutsikterna, är en del av vår gradvisa penningpolitiska strategi", sade han.

"Även om vi på senare tid sett att våra prognoser i stort sett slagit in så ska vi vara ödmjuka; läget kan förändras snabbt. Med de lättnader vi genomfört och nu accelererar, har vi en tydlig riktning. Samtidigt behåller vi handlingsfrihet om läget skulle förändras. Jag bedömer att det är väl avvägt", fortsatte riksbankschefen.

Inkommande svenska data efter septembermötet indikerar kanske inte något akut överhängande behov av att växla upp räntesänkningstakten, men några faktorer kan ändå tala för det.

Inflationen var aningen högre än Riksbankens prognos i september men arbetsmarknaden var samtidigt något svagare.

BNP-indikatorn antydde en högre aktivitet än väntat i augusti, och hushållskonsumtionen ökade tydligt även i augusti efter en god utveckling även i juli. Men BNP-indikatorn för tredje kvartalet som helhet var överraskande svag: -0,1 procent jämfört både med andra kvartalet och tredje kvartalet 2023. Indikatorn bygger dock på ofullständiga underlag och utfallet kan justeras när de mer fullständiga nationalräkenskaperna publiceras i slutet av november.

SCB kommenterade inte något om vilka delar som lyfte respektive tyngde ekonomin under tredje kvartalet. Baserat på tidigare data för juli och augusti bör dock hushållskonsumtionen ha bidragit till att hålla emot nedgången i BNP under tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal, vilket i så fall skulle antyda att den lättare penningpolitiken börjar få avsedd effekt.

SCB publicerar data över hushållskonsumtionen i september först den 8 november, dagen efter räntebeskedet.

Riksbankens egen företagsundersökning indikerade att det är "svårt att se en ljusning i närtid", och de sämre framtidsutsikterna syns tydligast i industrin.

KI:s konjunkturbarometer indikerade också ett försämrat stämningsläge i näringslivet som helhet i oktober. Ett undantag är dock detaljhandeln, som fortsatt signalerade ett klart bättre läge än normalt. Hushållsindikatorn steg också för trettonde månaden i rad i oktober, och för första gången sedan december 2021 indikerade den ett bättre stämningsläge än normalt.

Det kan Riksbanken också tolka som ytterligare en indikation om att räntesänkningarna börjar få effekt. Riksbanken lär inte kunna påverka den globala industrikonjunkturen men bättre sentiment i detaljhandeln och bland hushållen antyder åtminstone att räntesänkningarna har börjat påverka de sektorer där de märks först.

Den senaste tiden kan kronan åter ha börjat bli en orosfaktor för Riksbanken. Kronans växelkurs har hittills inte reagerat negativt på Riksbankens ökade räntesänkningstakt. Kronan försvagades däremot efter att styrräntan som väntat lämnades oförändrad i slutet av juni, men det kan nog till stor del förklaras av ett svagt säsongsmönster.

Räntesänkningarna i augusti och september, inklusive något mer aggressiv guidning följdes av en positiv kronreaktion.

Riksbankschefen Erik Thedéen välkomnade den "stabila" utvecklingen vid det penningpolitiska mötet i september, men tillade samtidigt:

"Kronan är enligt vår bedömning fortfarande undervärderad och vår inflationsprognos bygger på antagandet om en successiv förstärkning av växelkursen", sade han.

Efter en bottennotering runt 123:60 har KIX-index nu stigit till 127:46, vilket är väl över de 124:08 som var Riksbankens prognos för fjärde kvartalet i år i september. (Högre index = svagare krona)

På det internationella planet har ECB ökat takten i räntesänkningarna på ett sätt som Riksbanken kanske inte räknade med i september. Marknadens prognoser har antytt en fortsatt rask sänkningstakt från ECB framöver, men den senaste inkommande inflations- och BNP-statistiken kan resa vissa frågetecken runt åtminstone de mest aggressiva förväntningarna.

Marknaden har också börjat skruva ned förväntningarna om snabba räntesänkningar från Federal Reserve framöver efter att inflationen har slutat överraska positivt samtidigt som arbetsmarknaden åter verkar ha tagit fart efter en dämpning under sommaren.

Det amerikanska presidentvalet, den 5 november, är förstås en stor elefant i rummet för Riksbanken och de andra centralbankerna (Norges Bank, Bank of England, Federal Reserve) som ska lämna räntebesked den 7 november.

Oavsett vem som blir USA:s nästa president kommer utsikterna för såväl USA:s ekonomi som världen i stort att påverkas. I vilken utsträckning respektive kandidat kommer att kunna uppfylla sina vallöften beror också majoritetslägena i kongressens båda kammare efter valet. Men att tro att något av detta ska vara helt klart redan när Riksbanksdirektionen inleder sitt penningpolitiska möte klockan 9.00 den 6 november är nog att hoppas på för mycket.

Oavsett vem som blir nästa president kan konsekvenserna för ekonomin och de finansiella marknaderna bli svåra att bedöma, men det är nog ingen överdrift att påstå att det blir svårare med Trump än med Harris i Vita huset.

Allt sammantaget tyder på ett läge där riksbanksdirektionen knappast kan känna sig helt bekväm med att skruva upp tempot i räntesänkningarna, åtminstone inte utan nya prognoser som tydligt indikerar att inflationen riskerar att bli lägre än vad som väntades i september. Och nya prognoser tas inte fram förrän till decembermötet.

Å andra sidan, är direktionen redo att kommunicera ett beslut som går emot de utbredda förväntningarna om en "dubbelsänkning"?

Å tredje sidan, enligt SEB:s enkät bland stora investerare på den svenska räntemarknaden, tror en majoritet att räntan endast kommer att sänkas med 25 punkter nu. Så bland dem som flyttar de stora pengarna på räntemarknaden skulle en mindre sänkning inte vara särskilt överraskande.

SEB själva håller dock fast vid sin prognos om att styrräntan kommer att sänkas med 50 punkter den 7 november, och de väntar ytterligare en sänkning med 25 punkter i december.

Ekonomerna noterar i ett kundbrev att kärninflationen visserligen var aningen högre än väntat i september, men: "den stora bilden är att den väntade nedgången i inflationen har bekräftats".

"Enkätbaserade inflationsförväntningar, break-even-inflation (enligt realobligationsräntor) liksom analytikers prognoser antyder att risken för inflationen under 2025 lutar över mot nedsidan. Vi förutser att direktionen kommer att se en möjlighet att stötta den svaga arbetsmarknaden och den anemiska återhämtningen för hushållskonsumtionen genom att frontladda räntesänkningarna", skriver SEB i ett kundbrev.

Handelsbanken ändrade sin prognos den 29 november, efter den svaga BNP-indikatorn för tredje kvartalet och de svaga utsikterna i Riksbankens företagsundersökning, och tror nu att räntan kommer att sänkas med 50 i stället för 25 punkter.

"Sammantaget, med inflationen under kontroll och Riksbanken mer fokuserad på att stödja den ekonomiska aktiviteten, bör den nya informationen sedan september vara tillräcklig för direktionen att leverera 50 punkter", skrev Handelsbanken i ett kundbrev.

De påpekar dock att valet mellan 25 och 50 punkter varken är uppenbart eller avgörande för utsikterna.

"Det viktiga budskapet är att räntan kommer ner, och att penningpolitiken kommer att nå en neutral hållning i början av nästa år", skriver Handelsbanken.

Nordea tror också att räntan kommer att sänkas med 50 punkter nu, och den främsta orsaken till det är Riksbankens kommunikation vid septembermötet.

"Den visar att Riksbanken är angelägen om att sänka räntan snabbt för att stötta den bräckliga konjunkturen", skriver Nordea i ett kundbrev.

De noterar att kronan fortsätter att vara volatil, men Nordea håller ändå fast vid bedömningen att nedåtrisker överväger för bankens inflationsprognos, som redan är lägre än Riksbankens prognos. Riksbanken publicerar som sagt inga nya prognoser nu, men enligt Nordea lär Riksbankens interna och preliminära bedömning vara att inflationen 2025 sannolikt blir lägre än de trodde i september.

"Riskerna för en alltför låg inflation lär diskuteras allt mer ingående av beslutsfattarna på Brunkebergstorg (Riksbankens adress) framöver", skriver Nordea.

Deltagare: Capital Economics, Danske Bank, DNB, Handelsbanken, ING, LO, Länsförsäkringar, Morgan Stanley, Nordea, Ordna Bolån, SEB, Swedbank, Unionen.