PROGNOS: RB SÄNKER STYRRÄNTAN 25 PKT DEN 19/12 – INFRONT (OMS)

(sändes första gången 13/12)

STOCKHOLM (Direkt) Riksbanken kommer mest troligt att sänka styrräntan med 25 punkter, till 2,50 procent, vid mötet den 18 december (räntebesked den 19 december), och banken kommer troligen också att guida för att räntan kan sänkas igen under våren 2025.

Samtliga tio bedömare i Infronts prognosenkät räknar med att styrräntan sänks med 25 punkter. Däremot är meningarna något delade om huruvida Riksbanken nu kommer att förändra guidningen jämfört med tidigare under hösten.

Riksbankens tidigare guidning indikerade att räntan kunde sänkas en gång till under första halvåret 2025, utöver den nu troliga sänkningen den 19 december. Räntebanan i september bottnade på 2,25 procent.

Av de ekonomer som svarat tror en att Riksbanken inte kommer att ändra guidningen nu, tre tror att guidningen om nästa sänkning kan specificeras till i början av 2025 medan tre tror att Riksbanken nu kommer att flagga för två räntesänkningar under första halvåret 2025.

Riksbankens nya räntebana väntas indikera en räntebotten i ett intervall på 2,00-2,25 procent, och lägstanivån väntas nås inom ett intervall mellan sen vår och slutet av året.

Ekonomernas egna prognoser om räntebotten landar i ett intervall mellan 1,50 procent (en prognos) och 2,25 procent (tre prognoser). tre ekonomer ser en räntebotten på 1,75 procent och en tror att styrräntan bottnar på 2,00 procent.

Vid föregående policymöte, den 6 november, sänktes styrräntan med 50 punkter, till 2,75 procent, vilket var i princip helt väntat av marknaden. Riksbanken motiverade beslutet, som var lite i överkant mot vad den hade guidat för, med att det behövdes för att ge ytterligare stöd till konjunkturen och bidra till att inflationen ska stabiliseras vid målet.

Riksbanken signalerade samtidigt att räntan kunde sänkas även i december och under första halvåret 2025, i linje med vad banken kommunicerade i samband med räntebeskedet i september.

Vid presskonferensen sade riksbankschef Erik Thedéen att utvecklingen i stora drag varit i linje med Riksbankens septemberprognos, men det fanns tecken på att konjunkturåterhämtningen gick något trögare än väntat.

Protokollet från mötet visade att riksbankschefen såg en rad risker att ta hänsyn till, bland annat relaterade till den ekonomiska politiken i omvärlden, som kan tänkas leda till stigande importpriser och en svagare krona. Han frågade sig om den risken skulle tala emot en stor räntesänkning vid novembermötet, men hans eget svar blev nej.

"Min bedömning är att vi bör agera på den information vi har här och nu, och den talar för en fortsatt, men något snabbare, normalisering av penningpolitiken. När inflationsriskerna är balanserade och konjunkturutvecklingen svagare än vi tidigare bedömt så är det rimligt att sänka styrräntan något snabbare", sade han.

Beträffande kronan så försvagades den kraftigt mot andra valutor inför räntebeskedet i november, men återhämtade delar av försvagningen när räntebeslutet väl hade meddelats.

Men den återhämtningen kom kanske främst med stöd av en tydlig förstärkning i den norska kronan efter fortsatt strama signaler från Norges bank, som lämnade räntebesked en halvtimme efter Riksbanken den 8 november.

Thedéen tillade att de risker som finns, bland annat kopplade till det amerikanska valet, "talar inte entydigt för högre inflation", att USA och andra länder ändrar sin ekonomiska politik kan också leda till lägre inflation.

"Uttryckt på annat sätt: osäkerheten har ökat men den riskjusterade inflationsprognosen har inte nödvändigtvis ändrats så mycket. Det gör att det nu är rimligt att ta fasta på de svagare konjunkturutsikterna och att anpassa penningpolitiken därefter", sade riksbankschefen.

Riksbankens beslut att sänka styrräntan med 50 punkter baserades delvis svaren i Riksbankens egen företagsundersökning, som visade att företagen hade svårt att se någon ljusning i konjunkturen i närtid.

Konjunkturinstitutet rapporterade också i oktober om svagare signaler från näringslivet. Den samlade barometerindikatorn pressades ner av ett svagare sentiment i framför allt tillverkningsindustrin medan hushållssentimentet däremot steg till nivåer över det normala.

En månad senare kunde dock KI rapportera ett tydligt förbättrat näringslivssentiment, främst drivet av en tydlig uppgång i just tillverkningsindustrin. Läget hade också förbättrats inom bygg & anläggning och i tjänstesektorn.

SCB:s mer definitiva BNP-data för tredje kvartalet kom också in betydligt mindre svagt än vad den snabberäknade BNP-indikatorn, som var tillgänglig inför Riksbankens novemberbeslut, hade visat. BNP steg 0,3 procent mot -0,1 i BNP-indikatorn, och dessutom relativt väl i linje med vad Riksbanken hade räknat med i september.

BNP-indikatorn, och övriga aktivitetsdata, för oktober tyder dock på en svag start på det fjärde kvartalet. Det korrelerar i och för sig relativt väl med den svaga KI-barometern i oktober, men barometerns positiva signaler från hushållen gav inget utslag i konsumtionen som var fortsatt svag i oktober.

Inflationen har samtidigt kommit in väsentligt högre än vad Riksbanken räknade med i september. Det beror visserligen till stor del på högre elpriser än väntat, men även KPIF-inflationen exklusive energi var klart högre i november än vad Riksbanken räknade med i septemberprognosen – 2,4 procent mot väntade 2,0 procent.

Inkommande information efter Riksbankens räntebesked i november talar kanske sammantaget för att räntesänkningen med 50 punkter var något i överkant, men det behöver inte nödvändigtvis ändra Riksbankens bedömning om utsikterna.

Budskapen från flera direktionsledamöter den senaste tiden har varit entydiga: Om konjunktur- och inflationsutsikterna står sig kan räntan sänkas igen i december och första halvåret 2025.

Det är en tydlig indikation om att Riksbanken så här långt inte har sett något påtagligt i den inkommande informationen som talar emot deras planer på att föra ner styrräntan till 2,25 procent under första halvåret 2025, vilket kan vara vad Erik Thedéen menar med en "normalisering av penningpolitiken".

2,25 procent är också mittpunkten i Riksbankens nya intervall för den långsiktiga neutrala, och därmed normala, räntan på 1,75-3,00 procent, och även bottennivån i Riksbankens styrräntebana från i september.

SEB räknar med att styrräntan sänks med 25 punkter, och att banken samtidigt signalerar att ytterligare en sänkning kan komma i början av 2025.

Kärninflationen har varit "något" högre än väntat samtidigt som tillväxten har stabiliserats i linje med septemberprognosen.

"Samtidigt, startpunkten för ekonomin är svag, och arbetslösheten fortsätter att stiga samtidigt som kapacitetsutnyttjandet faller under normala nivåer", skriver SEB-ekonomerna.

De tillägger att en ovanligt hög osäkerhetsnivå, bland annat om potentiella handelsstörningar, antyder att Riksbanken kan vilja gå med gradvist fram med fortsatta räntesänkningar.

"Men vi bibehåller vår prognos om att styrräntan kommer att nå ner till 2,00 procent i mars", skriver SEB-ekonomerna.

Swedbank bedömer att den svaga realekonomiska utvecklingen övertrumfar den höga inflationen för Riksbanken, och att det räcker för att motivera en räntesänkning med 25 punkter nu och att räntebanan samtidigt justeras ner så att den indikerar en till två räntesänkningar under första halvåret.

"Vår prognos är att räntebanan bottnar på 2,05 procent fjärde kvartalet i år och sedan vänder svagt upp under 2027 för att indikera att långsiktigt normal nivå är något högre", skriver Swedbank i ett kundbrev.

De konstaterar att detta skulle innebära en nedrevidering av räntebanan från i september trots en högre inflation, men enligt Swedbank kommunicerade Riksbanken nedrevideringen redan i samband med novembermötet.

"Genom att indikera viss sannolikhet för två sänkningar köper sig Riksbanken dessutom handlingsutrymme i räntebanan att agera vid både mellanmötet i januari och marsmötet utan att överraska", skriver Swedbank.

Danske Bank räknar också med att styrräntan sänks med ytterligare 25 punkter nu, och att budskapet från Riksbanken fortsatt blir att räntan kan sänkas ytterligare i början av 2025.

"Den högre än väntade inflationen har mestadels tonats ned av Riksbanken, och vårt intryck är att direktionsledamöterna är mer framåtblickande och gör en tydlig distinktion mellan de senaste inflationsutfallen och det underliggande inflationstrycket framöver", skriver Danske Bank i ett kundbrev.

Beträffande inflationstrycket är Danske Banks bedömning att de kommande löneförhandlingarna, inflationsförväntningarna och företagens prisplaner talar för en "normaliserad inflationsbild".

"Riksbanken har betonat att den kan se igenom högre elpriser/huvudinflation så länge det inte påverkar inflationsförväntningarna och prisplanerna, vilket så här långt inte har varit fallet", skriver Danske Bank, som dock tror att Riksbanken kan ta upp den svaga kronan som en uppåtrisk för inflationen.

Nordea tror att Riksbanken i stora drag kommer att hålla fast vid retoriken från de senaste penningpolitiska mötena, vilket innebär att räntan sänks med 25 punkter nu och att "åtminstone en" räntesänkning indikeras för första halvåret 2025.

Enligt Nordea kommer Riksbanken troligen framhålla att ekonomin har utvecklats i linje med deras prognoser, vilket är riktigt i så måtto att BNP-tillväxten fram till och med tredje kvartalet har varit som förväntat.

"Läget är ändå svagare än centralbankens bedömning. Sysselsättningen har minskat mer än väntat, bristen på arbetskraft är tydligt lägre än normalt och efterfrågeläget i näringslivet har försämrats", skriver Nordea i ett kundbrev.

Enligt Nordea är hushållens fortsatt svaga konsumtion ett "mörkt moln". Fortsatt svag efterfrågan gör det svårare för företag att föra vidare kostnadsökningar och ökar osäkerheten om arbetsmarknaden.

"Läget är skört och sysselsättningen kan fortsätta att falla om återhämtningen i den inhemska ekonomin dröjer. Den svaga konjunkturen är starka argument för ytterligare penningpolitiska lättnader."

Enligt Nordea bör Riksbanken nu hålla dörren öppen för två räntesänkningar under första halvåret 2025, vilket skulle vara aningen mjukare än vad som tidigare signalerats. Trots överraskningar på uppsidan under hösten ser Nordea få tecken på att inflationen ska accelerera.

"Längre fram blir det ännu tydligare att inflationstrycket är måttligt, vilket stärker bilden av fler räntesänkningar enligt vår bedömning. Med andra ord står vi fast vid vår prognos att Riksbanken sänker styrräntan till åtminstone 2,00 procent våren 2025", skriver Nordea.

Deltagare: Capital Economics, Danske Bank, DNB, Handelsbanken, LO, Länsförsäkringar, Nordea, Ordna Bolån, SEB, Swedbank.