RÄNTOR/VALUTOR: RÄNTOR/USD VÄNDE NED EFTER USA-DATA

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna inledde fredagen uppåt men uppgången gröptes ur när de amerikanska räntorna sjönk efter USA-statistik på eftermiddagen samtidigt som dollarn tappade mot andra valutor.

Fredagens viktigaste makronyhet var PCE-prisdata för juni, som inkluderas i statistiken för hushållens inkomster och konsumtion.

Kärn-PCE-priserna, som är Federal Reserves favoritmått för inflationen, ökade i juni med 0,2 procent från månaden före och med 2,6 procent jämfört med ett år tidigare.

Det var snäppet över förväntningarna, som låg på en ökning med 0,1 procent respektive 2,5 procent, efter +0,1 respektive +2,6 procent i maj.

PCE-deflatorn sjönk samtidigt till 2,5 procent, från 2,6 procent. Här väntades också en nedgång till 2,5 procent.

Privatkonsumtionen ökade med 0,3 procent och inkomsterna bara ökade med 0,2 procent, väntat var +0,3 respektive +0,4 procent.

Statistiken var den sista inflationspusselbiten för Fed inför deras räntemöte nästa vecka, och bedömare tyckte att siffrorna befäste att Fed kommer att sänka sina styrräntor i september.

"Fed kan fortfarande duka bordet vid julimötet och servera den första sänkningen i september", sade Tim McDonough på Key Wealth, till Bloomberg News.

"Dagens PCE-data var inte exakt vad Fed ville se efter månadens KPI-överraskning, men ändrar inte berättelsen om en räntesänkning i september baserat på databeroende", fortsatte han.

Definitiva Michiganindex för juli kom in på 66,4, vilket var ned från 68,2 i juni men ändå högre än preliminära 66,0. Inflationsförväntningarna på ett års sikt sjönk till 2,9 från 3,0 procent, medan de femåriga förväntningarna var stabila.

Vid svensk stängning var den amerikanska tvåårsräntan 2 punkter ned till 4,38 procent och tioåringen 2 punkter lägre på 4,20 procent.

På valutamarknaden stärktes euron något till runt 1:087 mot dollarn, från 1:084 samma tid på torsdagen, medan yenen tappade till 153:9 mot dollarn, från 153:3. Tidigare i veckan stärktes yenen kraftigt mot dollarn, men rörelsen avbröts efter torsdagens amerikanska BNP-data.

Den tyska tioårsräntan var vid svensk stängning oförändrad på 2,41 procent, medan den svenska motsvarigheten slutade 1 punkt upp på 2,10 procent.

Kronan blev ett halvt öre starkare till 11:72 mot euron och 3 öre starkare till 10:78 mot dollarn.

I Europa visade ECB:s månatliga undersökning av hushållens inflationsförväntningar att euroområdets inflationstakt väntas vara 2,8 procent om ett år, och 2,3 procent om tre år, vilket var oförändrat från månaden före.

Oxford Economics skrev att detta kan stödja den hökaktiga retoriken om att den sista milen för att få inflationen till målet som är den svåraste, "men vi tror fortfarande att inflationssänkningsprocessen kommer att tillåta ECB att gå med på en räntesänkning i september".

Här hemma meddelade SCB att den säsongsjusterade arbetslösheten var oförändrad på 8,2 procent i juni, jämfört med i maj.

Icke säsongsrensat steg arbetslösheten till 9,4 procent, från 8,7 procent, medan arbetslösheten säsongsmässigt och utjämnat (trend) låg stilla på 8,3 procent.

Handelsbanken noterade i ett kundbrev att arbetsmarknaden visar tecken på stabilisering under andra kvartalet och pekar på att såväl sysselsättning som arbetskraftsutbud har ökat och att de framåtblickande indikatorerna vänder från negativa nivåer. De räknar med att arbetslösheten förblir oförändrad under tredje kvartalet.

Vidare visade Svensk Handels Handelsbarometer att butikshandlarnas framtidstro försämrades i juli.

Framtidsindikatorn, som väger samman förväntningar kring försäljning, antal anställda och lönsamhet, sjönk till 90,9 i juli jämfört med 92,8 i juni. E-handlarnas framtidstro förbättrades dock.

Svensk Handel konstaterar att handlarnas framtidsförväntningar inte stiger, trots fallande inflation, vilket gör det "uppenbart att penningpolitiken är för åtstramande i dagsläget" och att "här måste Riksbanken agera".