RB: OSÄKRA GEOPOLITISKA UTSIKTER, HANDELSHINDER EN RISK
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Både på kort och lång sikt utgör de ökade geopolitiska riskerna en källa till osäkerhet som kan fördröja återhämtningen i ekonomin, öka inflationen och orsaka betydande priskorrigeringar i finansiella tillgångar.
Det skriver Riksbanken i sin stabilitetsrapport.
Den geopolitiska osäkerheten innebär att handeln kan tvingas ta nya vägar när spänningar mellan länder och politiska block ökar. Rysslands invasion av Ukraina, och även den pågående handelskonflikten mellan USA och Kina, har lett till en ökad geoekonomisk fragmentering. För att skydda sina egna intressen i en mer polariserad värld har många länder sett ett ökat behov av att minska beroendet av handel med länder som upplevs utgöra en säkerhetsrisk.
"Situationen kan förstärkas ytterligare om den nya administrationen i USA genomför en mer aggressiv handelspolitik med generella tullar och tariffer. Det riskerar att höja inflationen, försvåra handeln och öka de transatlantiska spänningarna. Om sådana åtgärder genomförs i stor skala kan marknadsräntor stiga och finansiella tillgångar falla i värde om riskpremier ökar", skriver Riksbanken.
En del av den geopolitiska osäkerheten rör cyberattacker och spridning av desinformation. Via sociala medier sprids information snabbt vilket kan verka destabiliserande för enskilda institut men även för det finansiella systemet som helhet. Under bankoron i USA 2023 bidrog ryktesspridning på sociala medier till ovanligt snabba uttagsrusningar. När det finansiella systemet blir allt mer digitalt och sammankopplat och finansiella aktörer blir allt mer beroende av leverantörer av kritiska tjänster, ökar också tredjepartsberoendet.
De pågående klimatförändringarna och den nödvändiga omställningen till en mer hållbar ekonomi innebär också utmaningar för den finansiella stabiliteten. Nödvändiga teknikskiften för den gröna omställningen är också förknippade med risker, exempelvis befinner sig Europas viktiga bilindustri i ett utmanande läge.
Riksbanken noterar också ett minskat handlingsutrymme i offentliga finanser.
Mycket fokus riktas idag mot USA som har en rekordstor offentlig skuld och ett fortsatt stort budgetunderskott. Marknadens tålamod med situationen är dock stor, eftersom den amerikanska valutan har en särställning som världsvaluta och att ekonomin är en global tillväxt- och innovationskraft.
Den nyvalde presidenten kommer likafullt att behöva förhålla sig till det svaga utgångsläget när det gäller de offentliga finanserna.
"Genomförs stora ofinansierade skattesänkningar och utgiftsökningar kan det på sikt sänka förtroendet för den amerikanska dollarn och höja marknadsräntor", skriver Riksbanken.
De politiska utmaningarna kan också öka när räntekostnaden för att finansiera skulden tar en allt större del av budgetutrymmet. Under 2024 beräknas nettoräntekostnaderna till över 3 procent av BNP, den tredje största utgiftsposten och större än statens försvarsutgifter.