USA: TRUMP KAN SNABBT FÅ PROBLEM MED "BOND VIGILANTES"

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Aktörer på obligationsmarknaden, "bond vigilantes", kan komma att sätta krokben för delar av Donald Trumps policyplaner när han tillträder Vita huset den 20 januari.

Det konstaterar bedömare som Reuters har talat med.

"Bond vigilantes" är refererar till investerare på obligationsmarknaden som via försäljningar protesterar mot en släpphänt finanspolitik. Begreppet myntades av investeringsstrategen Edward Yardeni och blev mer uppmärksammat under 1990-talet i USA.

Reuters noterar att när Bill Clinton inledde sin första mandatperiod som president 1993 ställdes han inför en utmaning mot sin auktoritet från obligationshandlarna.

Låga skatter och höga försvarsutgifter under det föregående decenniet hade bidragit till att USA:s skuld hade fördubblats som andel av BNP, och Clintons team var oroliga för att en kraftig ränteuppgång skulle skada tillväxten och hota den finansiella stabiliteten. I frustration tvingades han därför höja skatterna och minska utgifterna för att balansera budgeten.

"Han gick därifrån ganska äcklad över tanken att han just hade vunnit ett val med god marginal i ett svårt trevägsrace, och nu var han underordnad en bunt obligationshandlare. Många av oss undrar om dessa 'vigilantes' är på väg tillbaka för en andra omgång", sade Alan Blinder, en av Clintons närmaste ekonomiska rådgivare som senare blev vicechef i Federal Reserve.

När Donald Trump tillträder den 20 januari väcks oron för detta igen. Trump vill sänka skatter och stimulera tillväxten, men många bedömare är skeptiska till om han samtidigt kan lyckas med stora budgetnedskärningar och/eller betala via högre tullar.

Flera indikatorer blinkar rött. USA:s federala skuld har ökat till över 28.000 miljarder dollar, från 20.000 när Trump tillträdde 2017, och USA:s skuld i förhållande till BNP närmar sig 100 procent, dubbelt så högt som under Clintons tid.

Om utvecklingen inte bromsas beräknas skulden år 2027 överstiga de nivåer som sågs efter andra världskriget, då staten lånade kraftigt för att finansiera krigsinsatsen.

Obligationsräntorna har också stigit globalt, och räntan på den tioåriga amerikanska statsobligationer ökat med mer än 1 procentenhet sedan i september.

Precis som Clinton står Trump nu inför risken att "bond vigilantes" blir en begränsning av hans politiska agenda.

Dollarns status som reservvaluta ger fortsatt svängrum, och Federal Reserve har en väletablerad förmåga att intervenera på marknaden vid behov. Andra länder kan därför vara mer utsatta för denna risk, särskilt då Trumps policy kan slå hårt mot tillväxten. Den brittiska obligationsmarknaden har till exempel varit i ett svårt läge på senare tid.

Analysen av tidigare kriser visar att det är svårt att förutse vad som kan utlösa en utförsäljning på obligationsmarknaden. Marknadssignaler är öppna för tolkning, men när panik väl sprider sig kan situationen snabbt eskalera och bli okontrollerbar.

Robert Rubin, Clintons finansminister som även jobbat på Goldman Sachs, tror att obligationsmarknaden snabbt kan göra det mycket svårt för Trump att genomföra sina planer om en kraftig ränteuppgång skulle utlösa en recession eller finanskris.

"Osunda förhållanden kan pågå under lång tid tills de korrigeras, snabbt och brutalt. När vändpunkten kan komma har jag ingen aning om", sade han.