STORBRIT: BUDGET GER BARA TILLFÄLLIGT LYFT TILL EKONOMIN - OBR

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den brittiska finansministern Rachel Reeves budget kommer att ge ekonomin ett kortsiktigt lyft, med det är osannolikt att den ökar tillväxten de kommande fem åren. Samtidigt väntas budgeten höja inflationen med en halv procentenhet och den underliggande skulden stiger som andel av BNP varje år av prognosen.

Det skriver den brittiska regeringens officiella ekonomiska prognosmakare OBR i sin prognos i samband med budgeten.

Finansministern bekräftade vid budgetpresentationen i parlamentet på onsdagen att skatterna kommer att höjas med 40 miljarder pund nästa år, samtidigt som utgifterna kommer att öka med nästan 70 miljarder pund per år de kommande fem åren (drygt 2 procent av BNP). En stor del av pengarna kommer att satsas på att försöka få sjukvårdssystemet NHS på fötter igen, och Reeves lovade att i vår lägga fram en tioårsplan för NHS.

OBR skriver att Labour har inlett en "stor, varaktig ökning av utgifter, skatt och upplåning".

Som ett resultat förväntas statens storlek ligga på 44 procent av BNP i slutet av decenniet, nästan 5 procentenheter högre än före pandemin, enligt OBR.

Hälften av ökningen av utgifterna finansieras genom ökade skatter, främst på arbetsgivarnas lönelistor, på tillgångar och genom ökad skatteefterlevnad. Detta samlar in 36 miljarder pund (drygt 1 procent av BNP) per år i ytterligare intäkter och pressar upp skatteintaget till en historisk topp på 38 procent av BNP 2029-30.

Den andra hälften av ökningen av utgifterna finansieras av en ökad upplåning på 32 miljarder pund (1 procent av BNP) per år, "en av de största finanspolitiska uppmjukningarna" under de senaste decennierna, skriver OBR.

Prognosmakaren spår att den brittiska ekonomin kommer att växa med drygt 1 procent i år, med 2 procent nästa år och 1,8 procent 2026, innan den faller tillbaka till runt 1,5 procent under resten av prognosperioden, vilket är något under beräknad potentiell tillväxt.

"Budgetpolitiken ökar tillfälligt produktionen på kort sikt, men lämnar BNP i stort sett oförändrad på fem år", skriver OBR, och tillägger att de antar att penningpolitiken agerar för att stävja eventuell överskottsefterfrågan.

Om den ökade nivån på offentliga investeringar bibehölls, skulle det permanent öka utbudet på lång sikt och med betydligt mer än vad det gör under prognosperioden, framhåller de.

Enligt OBR driver budgetpolitiken upp KPI-inflationen med cirka 0,5 procentenheter, vilket innebär att den förväntas stiga till 2,6 procent 2025 och sedan gradvis falla tillbaka till målet.

Jämfört med prognosen i mars ligger OBR:s prognos för Bank of Englands styrränta nu cirka en halv procentenhet högre för 2025 och 2026. BOE väntas ha sänkt sin styrränta från dagens 5 procent till 3,5 procent det sista prognosåret.

Vidare sänker budgeten takten som underskotten minskar jämfört med den förra regeringens plan. OBR spår att upplåningen ökar marginellt från 122 miljarder pund (4,5 procent av BNP) förra året till 127 miljarder pund i år, för att sedan falla tillbaka till 71 miljarder pund (2,1 procent av BNP) under 2029/30.

Nettoskulden väntas falla som andel av BNP, från 98,4 procent i år till 97,1 procent vid slutet av decenniet.

"Men underliggande skuld, exklusive Bank of England, stiger som andel av BNP varje år i prognosen", skriver OBR.

Budgeten fastställer två nya finanspolitiska regler: ett löpande saldo och att finansiella nettoskulder ska minska, båda initialt om fem år. I den centrala prognosen väntas dessa regler uppnås med marginaler på 9,9 miljarder pund och 15,7 miljarder pund.

Enligt OBR är dessa marginaler "en liten bråkdel av riskerna kring den centrala prognosen".

De ekonomiska utsikterna beror dessutom på osäkra bedömningar om produktivitetsutvecklingen, inaktivitet och nettomigration.

"Den finanspolitiska prognosen är också fortsatt mycket känslig för rörelser i räntor och inflation givet skuldnivån", noterar OBR.

De varnar också för den betydande uppåtrisk för utgifter som har lyfts fram i tidigare prognoser, och påpekar att budgeten bara fastställer detaljerade planer för departementeten för ett år till och fortfarande är baserad på sällan genomförda höjningar av bränsleavgifter.