VALUTA: ÖKAT FÄSTE FÖR "TRUMP TRADE" PRESSAR SEK, NOK - ING

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) De svenska och norska kronornas "kollaps" de senaste veckorna är ett resultat av att marknaden lämnar mindre likvida G10-valutor när "Trump trade" får ökat fäste. Men även inhemska faktorer har medverkat till nedåtpressen mot de skandinaviska valutorna.

Det skriver Francesco Pesole, valutastrateg vid Ing Economics, i ett kundbrev.

Pesole skriver att mordförsöket på Donald Trump den 13 juli genererade vissa "tektoniska skiften" inom G10.

"Marknaden började prisa in en mycket högre andel implicerad risk från ett återval av Trump i mindre likvida högbetavalutor som NOK, SEK, AUD och NZD. Dollarn och safe-haven-valutor stärktes kraftigt och mer likvida procykliska valutor förblev stabila", skriver han.

Enligt Francesco Pesole har marknaden lagt till geopolitiska riskpremier på de fyra hårdast drabbade valutorna baserat på Trumps agenda:

AUD (Australiendollar) och NZD (Nya Zeelanddollar) är vanliga proxytrades för det Kinarelaterade sentimentet, och de kan tyngas av förväntningar om nya amerikanska Kinatullar under en ny presidentperiod för Donald Trump.

NOK och SEK är exponerade mot amerikansk protektionism samt en potentiell försämring i det europeiska sentimetet om Trump – om han blir vald – drar in stödet till Ukraina.

Men enligt Francesco Pesole har även inhemska faktorer bidragit till nedåtpressen mot de norska och svenska kronorna. KPI-rapporterna för juni visade oväntat låg inflation i båda länderna, vilket ökade förväntningarna om räntesänkningar från Norges Bank och Riksbanken, vilket i sin tur bidrog till att pressa ned växelkurserna redan veckan före mordförsöket på Donald Trump.

Men en faktor som gör att ING Economics tror att uppsidan för EUR/NOK och EUR/SEK är begränsad är att marknaden sannolikt kommer att vara mycket motvilliga att prisa in ytterligare lättnader från Norges Bank och Riksbanken när kronkurserna redan har försvagats kraftigt.

"Kom ihåg att dessa är några av de mest valutakänsliga utvecklade centralbankerna", skriver Francesco Pesole.

Han påminner om att Norges Bank, i pressmeddelandet i samband med räntebeskedet i juni inkluderade följande mening:

"Om kronan deprecieras kan löne- och prisinflationen förbli förhöjd under en längre period. I så fall kan det finnas skäl att höja policyräntan", var budskapet från Norges Bank.

"En höjning kan vara att dra det för långt, men budskapet är tydligt: sänkning är osannolik när NOK säljs. Trots allt, Norges Bank kan räkna med ganska solida ekonomiska utsikter och en fortsatt stram arbetsmarknad, vilket betyder att det är ingen brådska att sänka", skriver Francesco Pesole.

I Sverige är läget lite mer komplicerat. Riksbanken har varit mycket uppmärksam på kronans utveckling, och konstant protesterat mot den svaga och undervärderade kronan.

"Men, de sänkte räntan i maj när EUR/SEK låg på 11:70, en signal till marknaden att den nivån inte var tillräckligt alarmerande för att motverka duvaktiga argument", skriver Pesole.

Han tillägger dock att om EUR/SEK börjar handlas tydligt över 11:70, "då rör vi oss i okänd terräng där det är oklart om Riksbanken kommer att vilja fortsätta att sänka".

"Det betyder att marknaden kan minska lite på de duvaktiga Riksbanks-betten om EUR/SEK fortsätter stiga", skriver Francesco Pesole.

Han tillägger att det visserligen finns en risk att Riksbanken går vidare med räntesänkningar även med en svag krona, men att de då också återupptar valutaförsäljningar för att hedga valutareserven. Hösten 2023 stärktes kronan markant när Riksbanken för första gången valutasäkrade en del av reserven.