IMF: GLOBAL TILLVÄXT HÅLLS UPPE, MEN POLICYSKIFTEN KRÄVS
STOCKHOLM (Direkt) Inflationskampen är vunnen och den globala tillväxten hålls uppe, men med försvagade utsikter och ökande hot behöver världen ett skifte i policystrategier.
Det skriver Internationella valutafonden, IMF, i sin globala konjunkturprognos, World Economic Outlook, på tisdagen.
IMF spår att global BNP växer 3,2 procent i år och 3,2 procent nästa år, oförändrat respektive nedreviderat med 0,1 procentenheter från juliprognosen.
Tillväxten i USA är stark och revideras upp med 0,2 procentenheter till 2,8 procent i år, men återgår till potentialen nästa år, på 2,2 procent.
Prognosen för euroområdet revideras ned till 0,8 respektive 1,2 procent, och framförallt har utsikterna för Tyskland sänkts: där ses nu nolltillväxt i år och endast 0,8 procent nästa år, nedreviderat med 0,5 procentenheter.
Den globala ekonomin förblev ovanligt motståndskraftig under hela processen med att minska inflationen.
Efter att ha toppat på 9,4 procent under tredje kvartalet 2022 väntas huvudinflationen sjunka till 3,5 procent i slutet av nästa år, under snittet de två decennierna före pandemin. Inflationen i de utvecklade ekonomierna väntas sjunka från 2,6 procent i år till 2,0 procent nästa år.
I de flesta länder ligger inflationen nu nära centralbankernas mål, vilket banar väg för lättnader.
Nedgången i inflation utan en global recession är en stor bedrift. Tydligt är att mycket av disinflationen kan tillskrivas att chockerna själva avvecklades, tillsammans med förbättringar i arbetskraftsutbudet.
"Men penningpolitiken spelade en avgörande roll genom att hålla inflationsförväntningarna förankrade, undvika skadliga löne-prisspiraler och en upprepning av den katastrofala inflationsupplevelsen från 1970-talet", konstaterar IMF:s chefekonom Pierre-Olivier Gourinchas.
Trots de goda nyheterna om inflationen ökar riskerna nu. Ökade regionala konflikter, särskilt i Mellanöstern, kan ge högre råvarupriser, och oönskad handels- och industripolitik kan avsevärt sänka BNP-prognosen. Penningpolitiken kan också förbli för stram för länge, och de globala finansiella förhållandena stramas åt abrupt.
Återgången till en inflation nära centralbankernas mål banar ändå väg för en tredelad vändning i policyn.
Den första vändningen, penningpolitiken, är redan på gång. Sedan juni har stora centralbanker i utvecklade ekonomier börjat sänka styrräntorna och rört sig mot en neutral hållning.
"Det kommer att stödja aktiviteten i en tid då arbetsmarknaderna i många utvecklade ekonomier visar tecken på avmattning, med stigande arbetslöshet", skriver IMF.
Tjänsteinflationen kräver dock vaksamhet och vi har trätt in i en värld som domineras av utbudsstörningar, som klimatförändringar, hälsokriser och geopolitiska spänningar.
"Det är alltid svårare för penningpolitiken att kontrollera inflationen när den står inför chocker som både höjer priserna och minskar produktionen", skriver IMF.
Även om inflationsförväntningarna höll sig väl förankrade denna gång, kan det bli svårare nästa gång, då arbetare och företag kommer att vara mer vaksamma när det gäller att skydda löner och vinster.
Den andra vändningen är finanspolitiken. Efter år av expansiv finanspolitik i många länder är det nu dags att stabilisera skulddynamiken och bygga buffertar.
Räntenedgången är inte tillräcklig, utan de primära saldona måste förbättras. För vissa, inklusive USA och Kina, stabiliserar de nuvarande finanspolitiska planerna inte skulddynamiken.
"Vägen är smal: att skjuta upp konsolideringen ökar risken för oordnade marknadsdrivna justeringar, medan en alltför abrupt vändning mot finanspolitisk åtstramning kan bli kontraproduktiv och skada den ekonomiska aktiviteten", skriver IMF.
Den tredje vändningen, och den svåraste, är mot tillväxtfrämjande reformer. Mycket mer behöver göras för att förbättra tillväxtutsikterna och öka produktiviteten eftersom det krävs för att klara det utmaningarna från ökade finanspolitiska buffertar, åldrande och krympande befolkningar, klimatförändringarna och förbättra livet för de mest utsatta.
Även om industri- och handelspolitiska åtgärder ibland kan öka investeringar och aktivitet på kort sikt leder de ofta till vedergällning och misslyckas med att leverera varaktiga förbättringar i levnadsstandarden.
"De bör undvikas om de inte noggrant riktar in sig på tydligt identifierade marknadsmisslyckanden eller smalt definierade nationella säkerhetsfrågor", varnar IMF.
Reformer är mer brådskande än någonsin, men möter ofta betydande socialt motstånd. Att bygga förtroende mellan regeringen och medborgarna, och inkludera en lämplig kompensation för att mildra skador, är avgörande faktorer, skriver IMF.
Bild: IMF-prognos
