LÖNEAVTAL: LÅNGT MELLAN KRAV OCH UTFALL I TYSKLAND - MI

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den svenska exportberoende ekonomin tar ofta intryck av Tyskland, även vad gäller lönebildningen. Historien visar dock att det är långt mellan krav och utfall i Tyskland.

Det skriver Medlingsinstitutet på onsdagen. Deras nästa lönerapport publiceras den 23 oktober.

Det mest inflytelserika kollektivavtalet i Tyskland, mellan IG Metall och Gesamtmetall inom metall- och elektronikindustrin, löpte ut den 30 september 2024.

Fredsplikten löper ut den 28 oktober men det brukar dröja några veckor ytterligare innan ett nytt avtal är på plats.

Förhandlingsläget inom den tyska industrin är samtidigt komplicerat. Industriproduktionen har stagnerat de senaste åren och är inne i en negativ trend i spåren av försenad elektrifiering, låg global efterfrågan och stigande kostnader.

Samtidigt har reallönerna för anställda inom tysk industri pressats ner mer än i till exempel Sverige, och personalbristen kvarstår.

Kraven från IG Metall inför det nya avtalet är att lönerna ska höjas med 7 procent på ett år. Det är inte lika högt som 2022, då kravet var 8,3 procent, men kravet är bland de högre på 2000-talet.

Det är långt mellan krav och utfall i Tyskland. Dels blir de centralt avtalade löneökningarna i regel betydligt lägre än de krävda, dels är det inte ovanligt att de utgående genomsnittslönerna stiger långsammare än vad de centrala kollektivavtalen indikerar.

En skillnad mot Sverige är att löneavtalen anger de lägsta lönenivåerna för yrkesgrupper efter erfarenhet, snarare än en garanterad löneökningstakt för hela kollektivet anställda. Dessutom är det färre som berörs av kollektivavtal än i Sverige.

Gesamtmetall ger inte alltid ett siffersatt motbud på IG Metalls lönekrav, men i år svarade de med att erbjuda löneökningar om 3,6 procent på 27 månader.