LÖNEAVTAL: LÖNEÖKNINGSTAKTEN NU RÄTT HÖG – HÄLLBERG (MI)
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Löneökningstakten i Sverige ligger nu kring 4 procent i årstakt, vilket är en ganska hög nivå jämfört med 2000-talet. Fram till finanskrisen 2008 låg den ofta nära 3,5 procent, men då hade det varit en rätt lång period med stark ekonomisk tillväxt. Efter finanskrisen och fram till inflationskrisen 2022, låg löneökningstakten rätt stabilt kring 2,5 procent per år.
"Den är rätt hög nu", säger Petter Hällberg, makroekonom på Medlingsinstitutet, till Nyhetsbyrån Direkt.
Han noterar att de flesta löneavtal följer den svenska arbetsmarknadsmodellen, men även samhällsekonomins utveckling påverkar. I snitt ökar lönerna i takt med inflationen och produktiviteten, och förändras "hyfsat jämnt över tid".
När det gäller löneglidningen, det vill säga löneökningar utöver avtal, så har den legat på som mest en halv procent från finanskrisen och framåt.
Före dess, fram till finanskrisen, var löneglidningen dubbelt så hög, nära 1 procent över avtalen, och det har därmed skett en liten nedväxling generellt.
Enligt Petter Hällberg verkar inte heller löneglidningen ha förändrats i år eller efter finanskrisen.
"Tillfälliga löneglidningar verkar jämna ut sig över tid, kanske på grund av en stark normering", säger han.
Han konstaterar att sedan finanskrisen och framåt så har inflationen och möjligheten att höja priser oftast överraskat på nedsidan, och då är det svårare att höja lönerna, bortsett från den senaste perioden med hög inflation.
Petter Hällberg pekar på forskning som visar att när inflationstakten ligger under 3 procent tänker inte folk på priser. Då kanske man mer tittar mer på vad andra medarbetare internt får i lön eller vinstläget för företaget.
Han konstaterar att det intressanta är det som alla märker av, att efter inflationschocken har reallönerna sjunkit väldigt mycket. Motsvarande tio års reallöneökningar har raderats ut.
Allra mest någonsin räckte lönen till efter årsskiftet 2021, då många fick nya löner samtidigt som priserna i princip stått stilla under pandemins första vintermånader.
Jämfört med den perioden är reallönerna nu cirka 5 procent lägre, "för varor och tjänster som de flesta i Sverige konsumerar".
"Lägger man till löntagare som också är låntagare (cirka hälften) så har reallönerna fallit med nästan 9 procent jämfört med toppen. Jämfört med toppen har vi alltså klart sämre köpkraft", säger Petter Hällberg.
Men det börjar hända något nu, sedan märket förra året har reallönerna stigit med nästan 4 procent. Räntorna är fortfarande högre än förut, men även med hänsyn till detta har reallönerna ökat med 2 procent, konstaterar han.
Håller prognoserna över löner och inflation så är det någon gång under 2026 som reallönenivån har återställts, enligt Riksbankens senaste prognoser i september månads penningpolitiska rapport.