SVANTESSON: STYRKA ATT I OSÄKRA TIDER KOMMA ÖVERENS

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det är en styrka att i osäkra tider stå tillsammans och komma överens. Övergången till ett balansmål är förenligt med oförändrat skuldankare, Sveriges offentliga finanser kommer fortsatt att vara starka och statsskulden låg.

"Sverige befinner sig i ett gyllene och bra läge inför alla de utmaningar vi står inför", sade finansminister Elisabeth Svantesson vid en pressträff på torsdagen, med anledning av att en majoritet av riksdagens partier har enats om att överge dagens överskottsmål för den offentliga sektorns sparande och i stället införa ett balansmål.

Hon sade att hon är "väldigt glad" att vi nu har en stor majoritet i riksdagen som står bakom att "vi har ett ramverk", och som gör att vi inte lämnar över enorma skulder till kommande generationer.

Ett balansmål ger förbättrade möjligheter att klara kommande kriser, säkerställer förutsägbarhet, att det finns en stabilitet och att man vet vad som gäller, enligt finansministern.

"För mig och för oss Moderater har vi landat väldigt bra. Det ger oss möjlighet att både fortsätta att ha en låg statsskuld, men ändå med de stora behov som Sverige har, få möjligheter till ytterligare investeringar i det som Sverige nu så väl behöver", sade finansministern.

Svantesson konstaterade att väldigt många länder nu brottas med en för stor statsskuld, detta kostar redan i dag, men man lämnar också över skulder till någon annan.

"Vid nästa kris kommer det bli väldigt, väldigt tufft om man inte har en mer balanserad ekonomi", sade Svantesson.

Redan nu betalar exempelvis Finland cirka 15 miljarder kronor mer per år i ränteutgifter på grund av högre räntor än de gjorde innan finanskrisen 2009, trots att de då hade lägre statsskuld än Sverige. Även USA betalar mycket i ränteutgifter och "brottas just nu med detta".

På en fråga om varför inte skuldankaret är det primära målet att styra efter svarade finansministern att hon tror att det skapar en större tydlighet att styra efter ett saldomål, bland annat skapar det tydlighet i budgetförhandlingar.

"Att styra efter över- och underskott är nog både enklare, renare och klarare, än att ha fokus på själva skulden, i exakt belopp", sade hon.