Spartacus
Likes
156
Antal inlägg
589
Följare
45
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed
3 juli 2017

Risker med peer to peer lån

Peer to peer lån är när man lånar eller lånar ut till andra personer (ibland inkluderas även företagslån). Det sker ofta via en förmedlingstjänst i form av en digital plattform. I dagsläget finns det flera sådana förmedlingstjänster, både svenska som utländska, som lockar med attraktiv ränta på satsat kapital.

Principen är ganska enkel som investerare. Har du sparkapital att undvara så kan du starta ett konto hos någon aktör och börja låna ut det. Du tjänar ränta på det utlånade kapitalet.Ränteintäkterna beskattas som vanligt med 30%. I vissa fall får du även betala diverse avgifter för att du nyttjar tjänsten.  

Hos en del kan du själv välja precis vem du vill låna ut till. En del erbjuder möjligheten att detta sköts helt automatiskt. En del har "auktioner" där den som erbjuder lägst ränta får ge lånet. En del har mer fasta räntesatser. Inte sällan ges möjligheten att tjäna mellan 3-15% i ränteintäkter på utlånat kapital vilket om man jämför med sparkonton kan anse som mycket attraktivt.

Ja det finns mycket gott att säga och mycket fint har sagts då branschen växt med god fart de senaste åren. Nu till de risker jag ser med att investera i peer to peer lån för man ska alltid beakta riskerna i en finansiell placering.

Det är utlånaren som står för hela risken. Ingen insättningsgaranti gäller för de utlånade pengarna. Det ges möjligheten att själv välja riskprofil på lånen, men jag misstänker starkt att i goda tider så rullar allt på oavsett riskprofil. I dåliga, så kommer krascherna inte på något enstaka slumpmässigt lån utan då kommer de rulla in flera i taget.

Man låser pengar. Visst kan man lockas av möjligheten av högre avkastning, men då avbetalningar sker antingen då och då eller i slutet av låneperioden så har du inte möjlighet att sälja/få ut pengar så som du t.ex. har med aktier eller vanligt sparande. Ett sätt att låsa kortare tid är att satsa på korta lån.

Skatten är hög. 30% i dessa tider då man knappt betalar någonting för ISK-konton är ganska mycket. Det gäller då att man får ordenlig ränta på sina placeringar för att det ska vara värt risken.

Avkastningen kontra risken är inte alltid så lockande i praktiken som man kan förledas tro. Även om man kan räkna hem  ca 7% över tid i ränteintäkter på peer to peer lån hos många svenska aktörer så är det ju samma avkastningssiffra som vanligt aktiespar ger över tid. Dock är skillnaden att du när du vill kan få ut aktiesparande i pengar genom att sälja, ångra köp alternativt satsa mer i en och samma aktie om det känns bekvämt att göra så. Aktier är m.a.o. mer likvida än peer to per lån. Nu hävdar vissa att kursrörelser är en risk. Då haltar min risk-jämförelsen då peer to per lån inte har kursrörelser, men för oss andra som menar på att förlust av kapital är risk (konkurs, betalningsinställelse), inte kursrörelser i sig, så framstår peer to peer lån till folk som söker lån som ett större risktagande än aktier i etablerade bolag.

Seriositeten och förmågan hos förmedlingstjänsten i sig behöver bedömas. Likväl som man måste försöka bedöma bolag att köpa aktier i behöver man bedöma förmedlingstjänsten. Det är trots allt genom deras glasögon man ska bedöma hur man ska låna ut sina pengar och det är via dem eventuella indrivningsprocesser sker (eller tredje part som de valt). Det är svårt att bedöma många av förmedlingstjänsterna annat än via deras egna webbsidda. Finns m.a.o. sällan butiker, produkter eller tjänster ute i "samhället" att gå efter och skapa sig en egen uppfattning om. Likväl är publika aktiebolag ganska hårt styrda över vilken information de måste ge periodvis vilket förenklar transparensen utåt.

Detta är risker jag ser med det hela.

Har du tänkt över riskerna ordentligt och är sugen på att testa så finns möjlighet att få riktigt bra ränta hos någon av de utländska aktörerna. Exempelvis ViaInvest som erbjuder korta konsumentån i euro med en löptid på bara ca 1 månad.

Eller Mintos som om man registrerar sig via denna affiliate-länken erbjuder nya investerare 1 % cash back på de investeringar man gör de första 90 dagarna.

Grupeer, som du kan registrera dig på via länken här, erbjuder utländska företagslån på upp mot 15 %.

Hur ser du på peer to peer lån?

 

Taggar (blogg): 
3 juli 2017

iPhonen har fyllt 10 år

Precis nyligen var iPhonens 10-års dag. Den revolutionerande smartelefonen presenterades visserligen i början av året, men säljstarten var i USA i slutet av juni 2017.

Vid säljstatren hade naturligtvis Apple 0% marknadsandel.  Kanadensiska BlackBerry hade, enligt en del, ledningen i utvecklingen med en telefon-variant som hade tangentbord. Finska Nokia var marknadsledaren med nästan 40% marknadsandel på mobiltelefoner.

Innan iPhone låg Apples marknadsvärde på ca 75 miljarder usd. Inte alls föraktligt och man klarade sig ok genom att sälja datorer och musikspelare.

Idag har dock Apple ett marknadsvärde på 750 miljarder dollar. Tio gånger mer på ca 10 år. Balansräkningen svämmar över av likvider och ränteplaceringar, ca 238 miljarder usd. Även om Android-telefoner har störst markandsandel så är det Apple som håvar in mest av vinsterna i branschen.

BlackBerry har fått lägga ned hårdvaran och är nu mer ett mjukvaruföretag. Nokia sålde sin mobiltelefon-del till Microsoft som senare fick skriva ned köpet.

Även om det finns iPads, Apple-TV m.m. så är det fortfarande iPhones som står för merparten av Apples försäljning. Snart kommer iPhone 8 komma ut och därtill, sägs det, eventuellt ARKit som innebär augmented reality där man integrerar den fysiska och den digitala miljön.

Vi får se.

Det är hur som helst intressant att leva i tider där saker och ting kan förändras så pass snabbt som det gör. Världen idag är på sätt och vis ganska olik världen för 10 år sedan, men ändå inte. 2007 var också året då man började prata om toxic loans på amerikansk bostadslånemarknad.

Var tror du Apple och världen är om 10 år?

Taggar (blogg): 
26 juni 2017

Roadtrip Norge

Dags för lite ledighet i veckan därav blir det en roadtrip i Norge med familjen och husbilen.

Norge är ju en av världens rikaste länder med olje- och naturgasutvinning som ryggrad i ekonomin. Den norska oljefonden är nästan ofattbar stor. Just nu fördelad på ca 65% aktier, 33% räntor och 2% onoterade fastighetsinvesteringar. Strategin är hyfsad enkel. 62,5% ska vara aktier och om det avviker mer än 4% ska portföljen viktas om genom köp och/eller sälj. Enkelt att följa.

De norska husmarknaden sägs ju varit het en längre tid . Dock verkar det komma tecken på att trenden vänt och att utbud börjar närma sig efterfrågan med flack prisutveckling som följd. Får se om vi kommer få se några tecken på detta.

Kikar vi på Norges OBX 25, med de 25 mest likvida aktierna i Norge så utgör fyra bolag över hälften av viktningen; Statoil, DNB, Telenor och Orkla. Olja, bank, telekom och livsmedelskonglomerat. Av de så är Orkla mest intressant för egen del.

Sedan finns även Tomra, Yara och XXL som jag också tycker är intressant att följa. Använder man sedan Börsdata för att screena på norska bolag så kommer t.ex. Leroy Seafood fram på en Graham-screening. Grieg Seafood och Leroy Seafood hamnar också ganska bra på en Magic Formula-screening. Lilla Namsos Trafikkselskap får full pott på F-score.  

Ja man kan förvänta sig både djupa dalar, höga berg som slingrande vägar i Norge.

Vilka norska aktier tycker du ser intressanta ut?

Taggar (blogg): 
26 juni 2017

J. M. Keynes investeringar

John Maynard Keynes (1883-1946) är troligen en av de mest kända nationalekonomerna. Han har haft ett mycket starkt inflytande på förd ekonomisk politik i västvärlden efter andra världskriget. Keynesianismen innebär att t.ex. en regering kan dämpa konjunktursvängningar genom att styra efterfrågan användandes finanspolitiska verktyg.

Stimulera ekonomin kan man göra genom räntesänkningar och statliga satsningar t.ex. på infrastrukturprojekt. Då kan man mycket väl underbalanser budgeten för att få igång efterfrågan. I gengäld ska man dra åt svångremmen i goda tider för att stabilisera.

Det går ju diskutera vilket läge vi ligger i nu. Gasar vi i uppförsbacke eller har vi fortsatt gasa fast uppförsbacken är slut?

Nu ägnade sig Keynes inte bara åt nationalekonomi utan också åt investeringar och fondförvaltning. Han fick bl.a. förtroendet att förvalta Kings College i Cambridge portfölj. Den s.k. "The Chest". Han lyckades nå en avkastning (exklusive utdelningar) på 12% i genomsnitt. Detta låter inte mycket men detta var under en tid (1924-1946) med kriser och stagnation och där det brittiska index föll med i genomsnitt 1%/år. Utdelningar återinvesterades ej då det kapitalet användes av skolan till undervisningen.

Det är en bedrift som heter duga! Visst finns det många som når väldigt goda avkastningssiffror i goda tider. Det heter ju dock att man ser inte vem som badar naken förrän tidvattnet vänder.

Keynes lyckades riktigt bra i de turbulenta tider som var. Det är intressant att följa hans "resa" som investerare, inte bara nationalekonom.

Med sina omfattande kunskaper kring nationalekonomi i bagaget började han sin egen investerarbana genom att handla med valutor. Han satt minst sagt med mycket kunskaper kring nationers belägenhet och följderna därav. Detta hjälpte dock inte. Han lyckades inte särskilt väl med sina valutaspekulationer, trots sina kunskaper. Valutor är i längden ett noll-summespel och även om man i teorin är duktig på nationalekonomi och valutaeffekter så visade det sig inte vara så lätt i praktiken. Världen, ekonomier och valutor verkade reagera på saker som ofta stod utom kontroll och svårt att förutspå när det handlar om att spekulera i valutor för den enskilde investeraren.

Nästa fas i Keynes "resa" var att utnyttja sina kunskaper i makroekonomi. Genom sina kunskaper i hur kriser kommer till och kan motverkas, kunskaper i olika länders ekonomier, förutsättningar et.c. skulle det kunna vara möjligt att utnyttja detta till att göra kloka investeringar. Trodde han. Inte heller detta gav något vidare resultat. Det visade sig att dessa förhållande ganska lite hängde ihop med hur bra investeringar olika bolag var eller rättare sagt blev.

Keynes kom fram till att kunskaper i nationalekonomi och hur makroekonomin fungerar, insikt i komplicerade ekonomiska frågor m.m. har väldigt lite med att göra hur man lyckas som investerare av egna eller någon annans medel.

De goda resultaten Keynes trots allt fick kommer från hans sista 10 år av sitt liv. I mitten av 30-talet började han nämligen lägga om sin investeringsstrategi och det var då han för Kings College´s räkning lyckades femdubbla värdet på "The Chest".

Vad gjorde han för att nå sådana resultat?

Keynes började titta på de enskilda bolagen.

Han investerade i bolag vars balansräkningar var sunda och imponerade på honom och vars verksamhet han bedömde ha goda förutsättningar att kunna fortsätta leverera vinster. När han hittade sådana bolag investerade han en ansenlig stor del av portföljen i dem. Därtill var han förtjust i bolag som var "impopulära" p.g.a. kortsiktiga problem. De har ju en benägenhet att vara "billigare" då vilket naturligtvis ger bra hävstångseffekt på sikt.

Det tog Keynes nästan en livstid att komma fram till denna slutsats. Warren Buffett började enligt en liknande investeringsmodell tidigare i sitt liv (influerad av Graham, Keynes m.fl.). Hur gör du? Hur mycket låter du makro och valutor spela in i dina beslut?

Taggar (blogg): 
21 juni 2017

Rätt in i bergväggen med Autoliv

Autoliv grundades i Vårgårda på 50-talet och har sedan växt till en av världens största inom fordonssäkerhet. Man är på sätt och vis en underleverantör till fordonsindustrin, men på ett annat sätt så är det nästan en oligopolsituation. I runda slängar har man väl ca en tredjedel av världsmarknaden för sin typ av produkter. Två andra stora är amerikanska TRW och japanska Takata (nu med problem).

Det är framförallt två saker som fångar mitt intresse av Autoliv.

Dels marknadssituationen. Jag gillar sitsen som Autoliv sitter i. Både marknadsmässigt som leverantörsmässigt. Det går ju inte undvika konjunkturkänsligheten, men fordon kommer att säljas och säkerhet kommer att krävas vare sig det är en Volvo, Tesla eller Jeep. Autoliv själva räknar med ca 5% tillväxt i år med bibehållna marginaler. Tillväxttakten ligger i nivå med det 10-åriga snittet.

 

 

Dels prissättningen. I dessa tider där konjunkturkänsligabolag säljs till rekordhöga P/S och P/E multiplar. PE tal ofta runt 25 på rekordvinster så sticker faktiskt Autoliv ut. Priset ligger i linje med det historiska snittet. Dock med noteringen att även Autoliv liksom många andra nu redovisar fina siffror. Jag kan rekommendera Börsdata.se om man själv vill botanisera lite bland siffror snabbt och enkelt.

 

 

Sedan har vi ju också varningssignalerna om jag kollar av Autoliv gentemot min checklista. Vinsttappet och utdelningssäkningen 2009 är ju en sådan. Kraschar ekonomin så drabbas Autoliv hårt. Ägarsituationen kunde ju varit trevligare också, men, men.

Att det verkar vara högkonjunktur och Autoliv ändock nästan handlas på ATH kan ju också vara sämsta tänkbara köpläge i bolagets aktie. Lite som att köra full fart över ett krön mot en eventuellt bergvägg. Då får man väl hoppas att krockkudden utlöses...

Hur tänker du kring Autoliv?

Taggar (blogg): 
20 juni 2017

Tankar kring Hennes & Mauritz

Den senaste tiden har väl H&M varit ett sänke i de flestas portföljer som har aktien. Rätteligen så då verksamheten inte presterat på topp. Man har fortsatt med butiksexpansion och satsning på e-handel men det har inte hjälpt. Fallande marginaler, valuta motvind och konsumenter som kanske föredrar "dyrare" mer "lyxigare" varor nu så här i dessa "glada tider" verkar arbeta emot.

Det hjälper inte sista raden att försäljningen ökar genom butiksexpansion om försäljning per butik och marginalerna sakta urholkas. Det är ju symptomen på de "problem" som H&M dras med. Bruttomarginalen är t.ex. nu nere på 55%. Den var på 57% 2015 och 59% 2005. Kika på vad t.ex. en mönsterstickad topp kostade 2005. 149 kr. Samma som nu.

Det är väl det som är lite H&Ms taktik. Man kontrar ogärna ökade kostnader med höjda priser mot slutkund. Vare sig det gäller produktionskostnader eller höjda personalkostnader. Även om en topp kostar likadant nu som för över 10 år sedan så har butiksbiträde högre lön nu än 2005.

Att ständigt kunna ta ut ett högre pris är lyxvarumärkenas taktik. Det har aldrig varit H&Ms taktik. Nu tillhör jag dock de som anser att H&M gör rätt. H&M är inget "lyxmärke" utan ett lågbudgetalternativ och bör behålla den profilen istället för att försöka jobba upp en ny. Jag är säker på att analytiker skulle gilla om H&M började höja priserna markant för att jobba upp marginalerna igen, men jag är inte säker på att det vore det långsiktigt bästa. 

Det kommer troligen krävas lite makroförändringar som ger H&M medvind och bättre förutsättningar för att vända trenden. De som tänker att H&M ska ned till 150 inom kort kan mycket väl få rätt. De som tänker att H&M inom några år står i 400 kr kan mycket väl få rätt. Kurser är mycket svåra att spå. I alla fall tycker jag det.

Själv har jag alltid varit positiv till H&Ms affärside och verksamhet. Jag är fortsatt så, samt följer inslagen väg. Sedan har jag också drag av drumdristig envishet. I alla fall tycker min fru det.

Taggar (blogg): 
17 juni 2017

Investmentbolagsportföljen 1 år

För ett år sedan valde jag öppna upp en modellportfölj. Portföljen har gått att följa genom de sporadiska nyhetsbrev som skickats ut då och då.

Tanken var/är att prova en oerhört passiv strategi där 10 investmentbolag valdes ut och medel placerad en gång i kvartalet under 3 års tid. Innehaven skulle också så långt som möjligt balanseras så de hölls hyfsat jämnt viktade. I alla fall då medel skjuts till var tredje månad.

Grundtankarna som styr denna modellportfölj är att oviktat slår viktat och att investmentbolag som grupp ger bra exponering mot aktiemarknaden. Det ska också vara oerhört enkelt att följa, men ändå kännas "intressantare" än vanligt fond-sparande.

De 10 bolag som ingår i modellportföljen är Creades, Industrivärden, Investor, Kinnevik, Latour, Lundbergföretagen, Ratos, Svolder, Traction, Öresund. De valdes inte p.g.a. någon uppfattning kring deras prissättning eller framtidsutsikter utan  baserat på att det är bolag jag har, har haft, eller läst på en del kring sedan tidigare. Investmentbolag som jag känner mig hyfsat bekant med m.a.o. Antalet 10 var godtyckligt. Hade kunnat addera några till, men tror inte det bidrar mycket till försöket. Dessutom är tiondelar lätt att räkna på.

Så, till utvecklingen. Under 1 års tid så har modellportföljen varit en bättre investering än mina egna, egentliga, s.k. stock-picks. Modellportföljen har på 1 år  gett +46% avkastning.

Det här kan naturligtvis vara en abnormitet. Året som gått har varit väldigt gott mot många aktier, men i synnerhet gott gentemot många investmentbolag. Substansrabatt har i vissa fall ersatt av premium.

Modellportföljen får dock se sig slagen av Spiltans Investmentbolagsportfölj (+51%) med några fåtal procentenheter. Den fonden är dock lite annorlunda inriktad så hälften av fonden består av Investor och Industrivärden medan de andra innehaven delar på den andra halvan av kakan i olika stor omfattning. Dessutom ingår en OMXS30 ETF i Spiltans fond.

Summa summarum. Modellportföljens utveckling ska bli fortsatt intressant att följa de två år som ligger framför oss. Kommer Spiltan-gänget öka ledningen? Kommer investmentbolagens nuvarande värderingar hålla i sig? Kommer min egen egentliga portfölj ha chans att knappa in? Vi får se.

Vad tror du om investmentbolagens framtid?

Taggar (blogg): 
11 juni 2017

Veckans börsutmaning

Ja så har det runnit ännu lite vatten under broarna sedan det senast begav sig. Två gånger har det tidigare körts veckans börsutmaning.

2016 - Veckans börsutmaning

2015 - Veckans börsutmaning

2017 kan ju inte få bli sämre!

Tidigare år har utmaningen varit att inte titta på börsen eller på någon notering av "ditt bolag" under tre börsöppna dagar.

Jag tycker vi ökar på utmaningen detta år till att gälla hela fem (5) dagar. Måndag till fredag.

Klarar du att inte kika på fem dagar? Skriv gärna en kommentar om du är med på utmaningen. Eller om inte och varför.

Är fascinationen över kursrörelserna så stora så vi inte klarar oss utan vår dagliga "fix"? Eller hur är det egentligen?

Exempel på kommentarer från tidigare år är:

"Inga problem. Om man som jag är långsiktig i sina aktieinvesteringar så behövs inte ny info hela tiden."

"Jag loggar in på tok för ofta under arbetstid. Vet inte varför egentligen."

"Jag klara mig tills nu. 2,5 dagar =("

"Här är en som har lyckats! Först idag loggade jag in. Att titta på kurserna på kontot varje dag har vissa likheter med att köra bil och titta på vägen precis framför motorhuven. Nyligen har man förresten kunnat läsa att flitigt mejlläsande ökar dopaminet; samma gäller säkert börskurser på kontot och en massa annat på internet. Vi är nog alla dopaminberoende. Så att vänja sig av ger nog verkligen abstinensbesvär."

"Det var ett mycket lärorikt experiment och jag hade (vilket förvånade mig en del) inga större problem att låta bli att titta på de enskilda kurserna. Däremot lyckades jag inte undvika att titta på ”indexpilen” vilket jag hade förutsatt mig att inte göra."

Antar du utmaningen?

Taggar (blogg): 
10 juni 2017

Sämsta och bästa Sverigefonderna

Så har Nationaldagen passerat relativt stillsamt ännu en gång. Själva så brukar vi hålla oss undan eventuell festyra i stadsmijö denna dag och istället njuta av något naturnära läge. Så gjordes även detta år.

Något annat som kan vara värt att återkomma till i år är en koll utav Sverigefonder. Sämsta och bästa på 10 års sikt.

För 3 år sedan gjorde jag en liknande koll och då visade det sig att bl.a. Odin, Didner & Gerge, Spiltan samt Carnegie hade gjort riktigt bra ifrån sig. Därav blev jag extra intresserad av att följa dem i min MIILF-bevakning.

Surdegarna fanns hos Alfred Berg, Nordea, Enter och Swedbank.

Men! Hur ser det ut nu tre år senare om vi kollar på den senaste 10-års perioden?

Har kikat på tämligen breda fonder så de som bara fokuserar på small eller midcap är exkluderade (precis som förra gången). Likväl fonder som har kortare historik än 10 år.

 

Låt oss börja med fem "surdegar".

 

Swedbank Robur Ethica +62% med 0,48% i förvaltningsavgift.

Skandia Sverige +80% med 1,4% i förvaltningsavgift.

Danske Invest Sverige Fokus +83% med 1,53% i förvaltningsavgift.

Swedbank Robus Access Sverige +86% med 0,2% i förvaltningsavgift.

Enter Sverige +86% med 1,7% i förvaltningsavgift.

 

Aj, aj. I år återfinns Swedbank och Enter igen i surdegs-listan.

 

Låt oss då kika på topp 5 istället. På 10 års sikt.

 

Spiltan Aktiefond Stabil +181% med 1,5% i förvaltningsavgift.

Didner & Gerge Aktiefond +172% med 1,22% i förvaltningsavgift.

Odin Sverige +156% med 1,2% i förvaltningsavgift.

Enter Select Pro +128% med 0,5% i förvaltningsavgift.

Carnegie Sverige +126% med 1,4% i förvaltningsavgift.

 

Se där! Hos Enter kan det både gå bra som dåligt då en av fonderna finns med bland de bästa. Fyra namn känns bekanta från samma jämförelse för tre år sedan. Spiltan, Didner & Gerge, Odin och Carnegie.

 

Är det tur? Har de ett "försprång" som gynnar dem eller är de helt enkelt duktigare? Vad vet jag... Kanske har allt vänts upp och ner om tre år, men det vet vi först då.

Vad tror du om ovanstående fonder och har du förslag på fler intressanta Sverige-fonder?

Taggar (blogg): 
29 maj 2017

Hot MIILF

Dags för ännu en uppdatering. På en het (hot) aktiemarknad. Vad köper erfarna investerare?

MIILF:arna (Mature Investors I´d Like to Follow) nedan är förvaltare som kan vara intressant att följa för att kanske få egna uppslag. Vad har de köpt under den senaste tiden och på ett ungefär vad har de betalat?

 

Warren Buffett Q1

Apple ca 131 usd

Bank och New York Mellon ca 47 usd

Southwest Airlines ca 54 usd

American Airlines ca 45 usd

 

Bill Nygren Q4

Nestle ca 72 usd

Fiat Chrysler ca 8 usd

Baxter International ca 46 usd

HCA Healthcare ca 75 usd

Diageo ca 105 usd

 

Mohnish Pabrai Q1

Fiat Chrysler ca 11 usd

AerCap Holdings ca 45 usd

 

Donald Yacktman Q1

Colgate-Palmolive ca 70 usd

 

Skagen April

CF Industries ca 28 usd

Marsh & McLennan ca 73 usd

Tullow Oil ca 2,10 GBP

Golar LNG ca 26 usd

 

Simon Blecher Mars

Hennes & Mauritz ca 230 kr

 

Odin Fonder April

Nibe ca 75 kr

Axfood ca 140 kr

Dustin ca 70 kr

Cloetta ca 35 kr

Byggmax ca 60 kr

Pandora ca 700 kr

Telenor ca 140 nok

XXL ca 95 nok

Yara ca 330 nok

 

Didner & Gerge Q1

Nibe ca 73 kr

Autoliv ca 950 kr

Hennes & Mauritz ca 240 kr

Nordea ca 105 kr

Atea ca 90 nok

Getinge ca 150 kr

Ambea ca 83 kr

Jain Irrigation ca 92 usd

Fairfax Financial 620 cad

 

Spiltan Q1

Garo ca 200 kr

Trelleborg ca 185 kr

Fagerhult ca 285 kr

Sweco ca 200 kr

 

Det var en väldigt blandad kompott av köp. Det som sticker ut är Hennes & Mauritz som både Didger & Gerge samt Simon Blecher verkar gilla (och så Lundaluppen förstås). Även Nibe har köpts av två olika förvaltare.

Är det något av ovanstående bolag som intresserar dig?

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2018 (20)

Taggar