RÄNTOR/VALUTOR: SVAGT KONSUMENTFÖRTROENDE I USA, STARKARE KRONA

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna steg 1-2 punkter på tisdagen, medan dollarn tappade med dollarindex ned till 104-nivån, och där kronan tillfälligt stärktes under 10-nivån.

USA:s president Donald Trump sade på måndagen att tullar på bilar kan komma snart, men indikerade också att alla tullar kanske inte kommer att införas den 2 april, och att en del länder kan komma att få undantag, vilket stödde sentimentet.

"Mellan nu och 2 april är det bara en fas av vänta och se. Om Trump gör exakt det som han säger om ömsesidiga tullar så bör det vara negativt för såväl Wall Street som Main Street", sade Michael Nizard på Edmond de Rothschild Asset Management till Bloomberg News.

Turerna runt tullarna har varit många sedan Trump tillträdde. Av det som verkligen införts hittills finns tullar på 20 procent på varor från Kina, 25 procent på vissa varor från Mexiko och Kanada och 25 procent för stål- och aluminiumimport.

På måndagen införde Trump även "sekundära" tullar på de länder som handlar olja och naturgas från Venezuela, ett nytt grepp i tullpolitiken.

Många länder bevakar noga utvecklingen, och hur de ska agera. EU:s handelskommissionär är i USA, och Indiens regering uppges överväga att sänka tullarna på USA-produkter.

USA-data på tisdagen visade att hushållens konfidensindikator sjönk för fjärde månaden i rad, till 92,9 i mars från 100,1 föregående månad. Det var under förväntningarna på 94,0 och det lägsta utfallet på fyra år.

Framförallt dämpades förväntningarna, och andelen som ser en recession kommande året var stabil på en förhöjd nivå. De ettåriga inflationsförväntningarna steg till 6,2 från 5,8 procent.

Stephen Miran, chef för Vita husets ekonomiska rådgivare (CEA), sade till CNBC att han inte tror att det dämpade förtroendet kommer att leda till minskad konsumtion, och att det tar tid att gå till en ekonomi som mer leds av den privata sektorn.

I Europa steg däremot tyska IFO-index över klimatet inom näringslivet för tredje månaden i rad, till 86,7 i mars från 85,3 föregående månad, nära förväntningarna på 86,8. Nulägesindex steg till 85,7 från 85,0, medan det framåtblickande indexet steg till 87,7 från 85,6.

Index över industrin steg till -16,6 från -21,9, medan tjänstesektorn steg till -1,1 från -4,3.

"Jämfört med föregående kvartal steg affärsklimatet något under första kvartalet, vilket signalerar att den tyska ekonomin troligen inte har krympt igen", skrev Deutsche Bank.

Brittiska räntor steg 2-3 punkter upp. Fokus ligger på finansminister Rachel Reeves besked på onsdagen, där hon väntas halvera tillväxtprognosen och meddela nedskärningar.

Svenska räntor sjönk svagt, medan kronan stärktes 12 öre till 10:00 mot dollarn och 12 öre till 10:81 mot euron.

Producentpriserna sjönk med 0,1 procent i februari, jämfört med månaden före, och steg 3,4 procent i årstakt. Importpriserna sjönk 1,7 procent under månaden.

Kategorin konsumtionsvaror inom prisindex för inhemsk tillgång sjönk 0,2 procent under månaden, och årstakten sjönk till 4,4 från 6,1 procent.

Nordea noterade att statistiken visar vikten av kronförstärkningen. Kronan har fortsatt att stärkas den senaste tiden, vilket tyder på att importpriserna kommer att fortsätta sjunka under de kommande månaderna.

"Matpriserna är trögrörliga, men Riksbanken kommer sannolikt att bortse från dessa högre priser. Däremot bör prisfallet på andra varor ge viss lättnad för Riksbanken, då det antyder att uppgången inte breddas", skrev Nordea.

De tillägger att deras inflationsprognos på kort sikt är högre än Riksbankens, vilket innebär att en räntehöjning inte kan uteslutas, trots att dagens siffror är något lugnande.

Marknaden ser för närvarande en sannolikhet på nära 50 procent att Riksbanken höjer räntan i år. Riksbankens egen räntebana indikerade oförändrad ränta hela prognosperioden.