Riktad emission

Vid en emission av nya finansiella instrument, såsom aktier, teckningsoptioner eller konvertibler, brukar investerare betala med kontanter eller tillhandahålla annan egendom som ersättning. Den vanligaste typen av emission är en förträdesemission, där befintliga aktieägare ges möjlighet att skydda sin andel av ägandet i bolaget. I en förträdesemission bibehålls rättsförhållandet mellan aktieägarna, både inflytandemässigt och ekonomiskt, på samma sätt som om ingen nyemission hade ägt rum. Allt annat lika innebär en riktad emission att förträdesrätten frångås.

Vid en riktad emission kan antingen nya aktieägare tillkomma eller utvalda befintliga aktieägare kan öka sin andel på bekostnad av de befintliga ägarna. På detta sätt kan ägarstrukturen i bolaget förändras genom en riktad emission.

Huruvida en riktad emission är bra eller dåligt beror på en analys av intressenterna. Från bolagets perspektiv innebär en emission att bolaget får in det kapital som behövs, samtidigt som en riktad sådan kan innebära att bolaget får tillgång till specifik kompetens från de nytillkomna ägarna. Dessutom är en riktad emission betydligt mindre tids- och resurskrävande än en företrädesemission.

För minoritetsägare är en riktad emission däremot mindre fördelaktig och kan potentiellt leda till juridiska tvister om den riktade emissionen medför en otillbörlig fördel för vissa aktieägare på bekostnad av andra.

En riktad emission är en typ av nyemission där ett företag reser nytt kapital genom att emittera nya aktier till en specifik grupp utvalda intressenter. Genom att avvika från befintliga aktieägares företrädesrätt innebär en riktad emission att vissa aktieägare inte ges möjlighet att delta vilket leder till att de blir exponerade för utspädningseffekter i sitt innehav i bolaget.

Riktade emissioner blev allt vanligare på den svenska marknaden under 1970-talet och de användes främst för att skapa utrymme för nya investerare, särskilt bland anställda och större pensionsfonder. Riktade emissioner kan genomföras både inom noterade och onoterade aktiebolag, men de rättsliga bestämmelserna skiljer sig något åt för dessa områden. På engelska används termen "private placement" för att beskriva riktade emissioner.

En riktad emission ger företaget möjlighet att avvika från förträdesrätten och därigenom på ett snabbare och mer kostnadseffektivt sätt resa nytt kapital. Vid en riktad emission utfärdas nya aktier, vilket resulterar i en ökning av det totala antalet aktier i bolaget, men att befintliga aktieägares aktieantal förblir oförändrat. Om teckningskursen för de nyemitterade aktierna är lägre än bolagets aktuella aktiekurs blir konsekvensen för befintliga aktieägare sämre än bara den direkta utspädningseffekten. I en sådan situation minskar både den enskilda investerarens ägarandel i bolaget och men även värdet på innehavet. En riktad emission kan alltså leda till både en förändring i inflytande och ekonomiska förskjutningar i det beskrivna fallet. 

Om teckningskursen understiger aktuell aktiekurs kallas det att den riktade emissionen skedde till en emissionsrabatt. 

Företag genomför riktade emissioner av samma anledningar som de behöver öka sin kassa generellt sett. Det kan vara för att finansiera tillväxt, minska skuldsättningen och omstrukturera kapital, förvärva nya företag eller genomföra andra expansionsrelaterade aktiviteter. Men om vi fokuserar specifikt på riktade emissioner, så kan de vara ett strategiskt beslut för att locka in långsiktiga aktieägare i bolaget som kan bidra till värdeskapandet, exempelvis större institutionella investerare.

Emissioner utgör även billigare kapital för bolaget jämfört med potentiella lån med höga räntekostnader. Om bolaget behöver kapitaltillskott är riktade emissioner både billigare och snabbare att genomföra än företrädesemissioner. En nackdel med nyemissioner är att de medför en utspädningseffekt för befintliga aktieägare, men om det möjliggör genomförandet av attraktiva långsiktiga investeringar kan det vara intressant även om ens procentuella ägarandel minskar.

Bolaget beslutar att genomföra en riktad emission och fastställer sedan villkoren för emissionen. Dessa villkor inkluderar antalet aktier som ska emitteras, teckningspriset för att delta samt vilken grupp investerare som kommer att erbjudas att köpa aktierna.

Tekniskt sett fungerar en riktad emission så att bolaget emitterar nya aktier eller andra finansiella instrument till en utvald grupp intressenter. Vanligtvis är denna grupp större institutionella investerare som bolaget vill ha som långsiktiga ägare.

En riktad emission innebär att bolaget emitterar nya aktier, vilket ökar det totala antalet utestående aktier, men att dessa nya aktier tilldelas en specifik grupp investerare. Som en följd av den riktade emissionen får befintliga investerare bära en utspädningseffekt på sitt ägande.

För att delta i riktade emissioner måste investeraren tillhöra en utvald grupp av intressenter enligt det som har nämnts ovan. Om du har en betydande förmögenhet kan det vara fördelaktigt att kontakta en mäklare eller finansiell rådgivare som är ansluten till nätverk som stödjer bolag i book building-processer för att få tillgång till sådana investeringsmöjligheter. Riktade emissioner är vanligtvis främst för stora finansiella institutioner, såsom pensionsfonder och investeringsbolag, vilket ger en indikation på de kapitalkrav och den investeringshorisont som prioriteras. Det bör dock nämnas att det även finns möjligheter till "private placements" eller privatplaceringar i mindre bolag vilket minskar kapitalkraven.

Fördelen med riktade emissioner är framför allt den snabba processen och kostnadsbesparingarna. Det innebär att riktade emissioner är mindre tidskrävande och kostsamma jämfört med förträdesemissioner som kräver marknadsföring, juridisk rådgivning och en teckningsperiod. Vid förträdesemissioner finns även risken att den inte blir fulltecknad om befintliga ägare inte vill teckna fler aktier. I sådana fall måste bolaget ingå garantier och teckningsförbindelser med investerare, vilket innebär ökade transaktionskostnader.

Processen för en riktad emission kan vara mycket snabb. Genom ett accelererat book building-förfarande kan institutionella investerare ges möjlighet att delta inom exempelvis 48 timmar. När bokbyggningen är klar tilldelas investerarna sina aktier.

En annan fördel med riktade emissioner är möjligheten att styra sammansättningen av aktieägare och attrahera investeringar från strategiskt viktiga placerare. Dessa investerare kan bidra med värdefull expertis och signalera att bolaget och dess verksamhet är av hög kvalitet och pålitlig. Om bolaget behöver mer kapital på lång sikt kan det vara fördelaktigt att ha dessa investerare redan involverade i företagets tillväxt och utveckling.

En nackdel med riktade emissioner är att det kan vara mindre fördelaktigt för bolagets befintliga aktieägare. Det beror på att en riktad emission medför en direkt utspädningseffekt genom att den prioriterar de nya aktieägarna framför de befintliga aktieägarna när det gäller att skydda deras procentuella ägarandeskap. Det innebär att befintliga aktieägare äger en minskad andel av bolaget till följd av den riktade emissionen. Lägg därtill eventuell emissionsrabatt vilket också kan drabba de befintliga aktieägarna.

Denna situation kan leda till juridiska problem om beslutet om den riktade emissionen ger vissa aktieägare en otillbörlig fördel. Det kan uppstå frågor om jämlikhet och rättvis behandling av befintliga aktieägare, särskilt om det finns en uppfattning om att vissa aktieägare gynnas på bekostnad av andra.

Genom att delta i en riktad emission har du möjlighet att få avkastning på din investering om värdet på aktierna ökar. Dessutom kan du med fördel investera i bolagets aktier även om du inte är en del av den riktade emissionen givet att den riktade emissionen förväntas ha en positiv effekt på bolagets värdeskapande. Det är generellt sett mer utmanande för privata investerare att bli tillfrågade och delta i bokbyggningen, men det är enklare att investera i aktierna på börsen om man tror att tillkomsten av nya välrenommerade investerare i ägarlistan kommer att gynna bolaget på lång sikt. Det är dock viktigt att vara medveten om att den kortsiktiga utspädningseffekten och eventuell värdeminskning på aktierna, om den riktade emissionen sker till en rabatt mot aktiekursen, kan ha en negativ inverkan på din investering på kort sikt.

Vad som avgör om utfallet av en riktad emission är bra eller dåligt beror helt på användningsområdet av emissionsbeloppet. Om ändamålet för likviden är värdeskapande är den riktade emissionen bra för bolaget. Det är således viktigt att analysera hur kapitaltillskottet kan främja bolagets strategi och skapa möjligheter till värdeskapande.

Riktade emissioner och Investor

En skildring av börsbolagens preferens för riktade nyemissioner kan ses i en skrivelse till Justitiedepartementet från det börsnoterade investmentbolaget Investor AB. Denna skrivelse ledde till en utredning av regelverket för riktade emissioner i aktiemarknadsbolag. Investor framför i skrivelsen följande synpunkter (se nedan).

Inom marknaden för kapitalanskaffning finns det olika metoder för att resa nytt kapital, inte bara genom riktade emissioner. För de som är intresserade har vi dedikerat egna undersidor för nyemissioner och företrädesemissioner. Undersidorna ger mer information om dessa specifika former av kapitalanskaffning.

Nyemission

En nyemission är en process där ett aktiebolag beslutar att utfärda nya aktier i syfte att få in mer kapital. De emitterade aktierna i en nyemission kan antingen erbjudas i företräde till befintliga aktieägare eller till allmänheten. Vanligtvis görs erbjudandet om att teckna nya aktier till ett pris lägre än den nuvarande aktiekursen för att locka till sig nya investerare.

Företrädesemission

En företrädesemission är en typ av emission där ett företag ger sina befintliga aktieägare företrädesrätt att teckna nya aktier. Syftet med en företrädesemission är att ta in nytt kapital samtidigt som man behåller den befintliga ägarstrukturen. Genom att ge befintliga aktieägare särskilda rättigheter att delta i teckningserbjudandet jämfört med externa investerare kan bolaget uppnå två huvudsakliga mål: (1) undvika att aktierna sprids för mycket på marknaden samtidigt och (2) ge befintliga aktieägare möjlighet att skydda sig mot utspädningseffekten av att nya aktier ges ut.