EMU: DYSTRA EKONOMISKA FRAMTIDSUTSIKTER – CONFERENCE BOARD
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europa hotas av dystra ekonomiska framtidsutsikter om dess ledare inte börjar genomföra reformer och skapar förutsättningar för att öka privata investeringar.
Det skriver tankesmedjan The Conference Board i en rapport, enligt Bloomberg News.
De 20 euroländernas ekonomi förväntas i genomsnitt växa 0,9 procent per år fram till 2039. Detta i kontrast med 1,6 procent i USA under samma period och 1,3 procent under decenniet innan pandemin, skriver de.
En årlig tillväxtnivå på 2,4 procent är möjlig men skulle kräva "avgörande insatser" från både den privata och offentliga sektorn. Dessa insatser skulle inkludera mer än 5 miljoner nya arbetstagare per år, en femfaldig ökning av både forsknings- och utvecklingsutgifterna, och en mer integrerad kapitalmarknad.
En nyckelfaktor som skulle förvärra eurozonens redan dystra utsikter är otillräckliga framsteg i att hantera arbetskraftsbristen. Om det kombineras med bristande investeringar i den digitala och gröna omställningen, låga forsknings- och utvecklingsbudgetar, samt bristande framsteg att undanröja regulatoriska hinder riskeras tillväxten att bli så låg som 0,2 procent per år, enligt The Conference Board.
"Om det finns ett budskap här, så är det brådska", sade Maria Demertzis, chefekonom för Europa vid The Conference Board.
Liknande varningar har kom även från Mario Draghi, tidigare ECB-chef. Han betonade i en rapport i september att EU skulle stå inför en "långsam plåga" om åtgärder inte vidtas.
Han uppmanade om att investera så mycket som 800 miljarder euro extra per år och att regelbundet emittera gemensamma obligationer. Förslaget fick dock inget omedelbart gehör i några av regionens största ekonomier.
Europas utmaningar är omfattande. Kriget i Ukraina har raserat affärsmodeller som byggde på billig energi från Ryssland, samtidigt som konkurrensen från Kina hotar Tysklands bilindustri. Regulatoriska hinder pekas ofta ut som orsaken till den långsamma utvecklingen inom digitalisering och gröna investeringar.
Till detta kommer risken för ett handelskrig mellan USA och Kina samt politisk handlingsförlamning i Tyskland och Frankrike, regionens två största ekonomier. Detta har ökat tvivlen på Europas förmåga att genomföra nödvändiga reformer och fördjupat oron för jobbsäkerheten.