STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Världens militärutgifter ökade under 2024 med 9,4 procent i reala termer till 2.718 miljarder dollar, enligt en rapport från forskningsinstitutet Sipri på måndagen.
Det är den kraftigaste ökningen åtminstone sedan slutet av kalla kriget, skriver forskningsinstitutet.
Året före var ökningstakten 7 procent.
Militärutgifterna i Europa, med Ryssland inräknat, steg med 17 procent till 693 miljarder dollar under 2024, vilket var den främsta anledningen till den globala ökningen.
"Med kriget i Ukraina inne på sitt tredje år ökade militärutgifterna fortsatt över hela kontinenten. De europeiska militärutgifterna ökade därmed över den nivå som registrerades vid slutet av kalla kriget", uppger Sipri.
Ryssland ökade sina utgifter med 24 procent till 109 miljarder dollar. USA ökade sina med 2 procent till 916 miljarder dollar.
Ukrainas sammanlagda militärutgifter beräknades öka med 2,9 procent till 65 miljarder dollar. Det motsvarar 43 procent av Rysslands utgifter.
Andelen av världens BNP som läggs på militärutgifter ökade till 2,5 procent under fjolåret.
Nato-länder står för cirka 55 procent av de totala militära utgifterna globalt. De flesta europeiska Nato-länder ökade sina utgifter.
I sommar håller Nato ett toppmöte som väntas innebära ökade försvarsåtaganden från länderna i försvarsalliansen.
Militärutgifterna i Mellanöstern uppgick under 2024 till 243 miljarder dollar, en ökning med 15 procent.
Landet med världens näst högsta militärutgifter – Kina - ökade sina utgifter med uppskattningsvis 7 procent. Kina stod för 50 procent av alla militärutgifter i Asien och Oceanien.
Japans militärutgifter ökade med 21 procent, den högsta årliga ökningstakten sedan 1952, till motsvarande 1,4 procent av landets BNP.
Indiens militärutgifter, de femte högsta globalt, växte med 1,6 procent. Taiwans utgifter ökade under 2024 med 1,8 procent.
"Länderna i Asien och Stillahavsregionen med höga militärutgifter investerar allt större summor i avancerad militär kapacitet. Med flera olösta tvister och tilltagande spänningar riskerar dessa investeringar att skicka regionen in i en farlig kapprustningsspiral", säger Nan Tian som är chef för Sipris program för militärutgifter och vapenproduktion.
Sverige ökade sina militärutgifter med 34 procent till motsvarande 2 procent av BNP under Sveriges första år som Nato-medlem.