STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Produktionen i basindustrin sjönk under 2024 och läget väntas vara fortsatt svagt 2025.
Det visar en ny rapport från Industriarbetsgivarna om det ekonomiska läget i basindustrin.
"Utvecklingen har de senaste åren överlag varit dämpad. Det ser vi framför allt i produktionen i stål- och metallindustrin. Även i skogsindustrin har utvecklingen varit svag", säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.
Under förra året sjönk produktionen i basindustrin med cirka 4 procent och i december 2024 var den cirka 6 procent lägre än under motsvarande period året innan.
Enligt Kerstin Hallsten har produktionen hoppat fram och tillbaka, men trenden är nedåt. Tidigare kostnadschocker och höga räntor håller fortfarande tillbaka efterfrågan på basindustrins produkter.
Förväntningarna har varit, och är, nu inställda på att bland annat de penningpolitiska lättnaderna som har genomförts medför att investeringar och konsumtion tar fart och att det sker en ekonomisk återhämtning. Bedömningen är att detta även gradvis förbättrar situationen inom basindustrin.
Men för att konjunkturen ska börja stärkas måste BNP-tillväxten inte bara bli positiv utan öka tydligt, framhåller chefekonomen.
"Och för att vi ska närma oss ett mer normalt konjunkturläge behövs en stark BNP-tillväxt under en längre period. Återhämtningen förväntas inledas under 2025 drivet av de lägre räntorna och finanspolitiska stimulanser", säger hon.
Samtidigt finns det en stor risk att återhämtningen tar tid och dessutom att Riksbankens möjlighet att stötta ekonomin minskat. Nya, framför allt politiska utmaningar, har dykt upp som riskerar att skapa nya negativa utbudschocker som håller tillbaka global ekonomi, ökar pristrycket och därmed minskar utrymmet för ytterligare räntesänkningar globalt.
"Det politiska läget i USA och handelspolitiken skapar osäkerhet och riskerar att hålla tillbaka global tillväxt. Även de politiska svängningarna i Europa är av central betydelse", säger Kerstin Hallsten, och frågar sig om det politiska systemet har kraft att genomdriva reformer som stärker konkurrenskraften.