RÄNTOR/VALUTOR: EUR/SEK NER EFTER GODA DECEMBERDATA FRÅN SCB

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna sjönk på måndagen medan euron handlades lägre mot dollarn efter nya tullutspel.

Donald Trumps besked i helgen, om 25-procentiga tullar på allt stål och aluminium som importeras till USA, besvarades på måndagsmorgonen av Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot, som sade till TF1 TV att EU kommer att svara.

"Självklart. Detta är vad Trump gjorde 2018, och vi svarade. Vi kommer svara igen", sade han.

EU-kommissionen meddelade senare att den inte fått några officiella besked, och den svarar inte på breda annonseringar utan detaljer. Kommissionen klargjorde dock att den inte ser något rättfärdigande för införande an tullar på export från EU.

"Vi kommer att reagera för att skydda europeiska företags, arbetares och konsumenters intressen från orättfärdiga åtgärder", skrev kommissionen i ett uttalande.

ECB:s vicechef Luis de Guindos manade dock till försiktighet i EU:s respons på potentiella USA-tullar.

"Vissa gånger materialiseras inte de initiala annonseringarna… därför måste du inta en klok och intelligent hållning", sade han.

Sentix index över investerarsentimentet i euroområdet steg oväntat till -12,7 i februari, från -17,7 i januari. Det var den minst svaga noteringen sedan i juli och över de -16,3 som väntades enligt Reuters enkät.

Från Norge rapporterades på morgonen att KPI-inflationen steg till 2,3 procent i januari, från 2,2 procent i december, vilket var över väntade 2,1 procent. Kärninflationen steg samtidigt från 2,7 till 2,8 procent, över de 2,6 procent som såväl marknaden som Norges Bank hade väntat.

SEB Oslo noterade att det framför allt var stigande livsmedelspriser som förklarade den oväntade uppgång i inflationen i januari. Banken ser ändå inga skäl för Norges Bank att avstå från den aviserade räntesänkningen i mars.

Livsmedelspriserna i Norge steg 2,3 procent mellan december och januari, och med 5,0 procent jämfört med i januari 2024.

I Sverige rapporterade SCB att produktionen i näringslivet steg 1,0 procent i december jämfört med i november, och med 3,0 procent jämfört med december 2023. I synnerhet industriproduktionen ökade starkt, med 5,7 respektive 9,0 procent.

Industrins orderingång steg vidare 2,0 procent i december jämfört med i november, och med 5,8 procent jämfört med december 2023. Exportorderingången ökade med 6,8 respektive 16,5 procent medan inhemska order utvecklades svagt.

Hushållskonsumtionen minskade däremot 0,3 procent i december jämfört med i november, men steg 0,7 procent jämfört med december 2023. Transporter och detaljhandel med och service av motorfordon minskade med 4,9 respektive 6,0 procent. Därtill bidrog minskade utgifter för el och uppvärmning till dämpad konsumtion.

Nordea noterade att nedgången i konsumtionen kom efter en uppreviderad ökning i november, och för hela fjärde kvartalet var ökningen 0,7 procent jämfört med tredje kvartalet.

"Återhämtningen verkar vara något starkare än väntat, men konsumtionen är ändå lägre än vid toppen i början av 2022", skrev Nordea i ett kundbrev.

En stark produktion gör också att Nordea misstänker att BNP för fjärde kvartalet kan komma att revideras upp från initialt rapporterade +0,2 procent, "vilket är ytterligare ett argument för Riksbanken att avvakta".

Svenska räntor sjönk svagt på måndagen, tioårsräntan ner 1 punkt, till 2,30 procent, samtidigt som motsvarande tyska ränta sjönk 4 punkter, till 2,36 procent.

Euron backade drygt 3 öre mot kronan, till 11:26 (lägsta sedan i juni), medan dollarn stärktes 3 öre, till 10:82

USA-räntorna sjönk något, främst i längre löptider, på måndagen. Vid svensk stängning noterades tvåårsräntan till 4,26 procent medan tioårsräntan noterade 4,47 procent, 1 respektive 4 punkter ner jämfört med vid samma tid på fredagen.

Veckans fokus för USA-marknaderna riktas främst mot Fedchefen Jerome Powells halvårsvisa penningpolitiska rapport inför två kongressutskott, tisdag och onsdag, samt mot onsdagens KPI-data, och torsdagens PPI, för januari.