RÄNTOR/VALUTOR: GLOBALA RÄNTOR FORTSATTE NED, EURON TAPPADE

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna fortsatte rejält nedåt på fredagen, euron tappade ned mot 1:10 mot dollarn. Svenska räntor sjönk som övriga europeiska medan kronan försvagades 27 öre till 9:96 mot dollarn och 22 öre till 10:97 mot euron. Inflationsutfallet från SCB kom in lägre än väntat för mars.

Globala börser fortsatte ned i en ihållande flykt till säkra tillgångar, efter att IMF-chefen Kristalina Georgieva varnat för att president Donald Trumps omfattande tullkampanj utgör "en betydande risk för den globala utsikten i en tid av svag tillväxt".

JP Morgan varnade också för ökad recessionsrisk. Enligt bankens chefekonom Bruce Kasman kan tullarna driva både den amerikanska och globala ekonomin in i recession under 2025 om de ligger kvar. Risken för global recession i år har höjts till 60 procent från tidigare 40 procent.

Under natten signalerade Donald Trump att han är öppen för att sänka tullarna om andra länder kan erbjuda "fenomenala" motprestationer. Han beskrev samtidigt tullarna som ett viktigt förhandlingsverktyg, trots börsoro och interna invändningar från högt uppsatta tjänstemän.

Nedgången tilltog på eftermiddagen efter att Kina meddelat att de kommer att införa tullar på 34 procent på alla varor från USA från den 10 april, som läggs ovanpå befintliga tullar.

Ipek Ozkardeskaya, senioranalytiker på Swissquote Bank skrev i ett kundbrev att den globala ekonomin nu har gått in i en mörk tunnel där ingen vet vad som händer härnäst.

Hon noterade att européerna i någon form är eniga om att ECB skulle övergå till en mer stödjande hållning än annars så länge inflationen förblir i schack.

Men för Federal Reserve går åsikterna isär huruvida de kommer att sänka räntorna aggressivt för att bromsa den ekonomiska nedgången, eller inte sänka alls i år på grund av stigande inflationsförväntningar.

Marknaden har dragit upp sina förväntningar på räntesänkningar från Fed, 100 punkter i år är nu fullt inprisade.

USA-räntorna fortsatte ned på fredagen, en svag rekyl uppåt efter jobbrapporten på eftermiddagen blev tillfällig.

Den amerikanska tvåårsräntan var vid svensk stängning 17 punkter lägre på 3,55 procent och tioårsräntan 10 punkter ned till 3,93 procent, jämfört med samma tid dagen före.

Sysselsättningen i USA ökade med 228.000 personer i mars (väntat +135.000), arbetslösheten steg till 4,2 (väntat 4,1) och timlönerna steg 3,8 procent i mars i årstakt (väntat +3,9).

Capital Economics skrev i en kommentar att den amerikanska jobbmarknaden var i rätt bra skick i mars, men att effekterna av Trumps politik sannolikt kommer att bli alltmer tydliga de kommande månaderna.

Här hemma visade de preliminära inflationssiffrorna från SCB att KPIF (KPI med fast ränta) sjönk 0,5 procent i mars jämfört med i februari, och steg 2,3 procent jämfört med samma månad i fjol.

Väntat enligt Infronts prognosenkät var en årstakt på 2,7 procent, ned från 2,9 procent i februari.

KPIF-inflationen exklusive energi, KPIFXE, låg samtidigt stilla på 3,0 procent i mars, väntat 3,2 procent.

Riksbankens prognos pekade mot en KPIF-inflation på 2,3 procent i mars samt en KPIFXE-inflation på 3,1 procent.

Enligt SEB kommer den lägre kärninflationen innebära en stor lättnad för Riksbanken, men skillnaden mot bankens prognos är bara 0,1 procentenhet och KPIF ex energi ligger långt över målet.

"Ändå kommer månatliga förändringar i linje med målet att göra det lättare för Riksbanken att följa internationella centralbanker och sänka räntor om den inhemska och internationella tillväxten visar sig försvagas mer än väntat", skrev SEB i ett kundbrev.

Tullkaoset och lägre inflation har gjort att marknaden ökat sina förväntningar på att Riksbanken ska sänka räntan i år från i stort obefintliga till över 50 procent, och förväntan om en höjning nästa år är bortraderad, enligt SEB:s beräkningar.

Riksbankens egen räntebana i mars pekade mot oförändrad ränta, 2,25 procent under hela prognosperioden.