RÄNTOR/VALUTOR: OROLIGA MARKNADER I AVVAKTAN PÅ TRUMP-TULLAR
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna sjönk i ett svagt riskklimat på måndagen, euron handlades lägre mot euron än på fredagen.
Osäkerheten var fortsatt stor om vad president Trump kommer att annonsera om tullarna på onsdag, och en av frågorna handlar om huruvida han kommer att införa individualiserade tullar för olika länder eller om det kommer att handla om breda tullar över hela linjen för i princip alla länder.
Wall Street Journal påminde om att Trump förra söndagen antydde att han skulle vara "mycket mer generös" med tullarna, men under de senaste dagarna uppges han ha pressat på sina medarbetare att vara mer aggressiva. Trump förstärkte det budskapet på söndagskvällen då han sade att han hade siktet inställt på "i stort sett alla" handelspartners med någon form av tullar.
Goldman Sachs höjde sitt antagande om tullarna för andra gången på en månad på söndagen.
"Vi räknar nu med att den genomsnittliga amerikanska tullsatsen kommer att stiga 15 procentenheter 2025 – vårt tidigare riskscenario och 5 procentenheter mer än vår tidigare basprognos", skrev Goldman Sachs i ett kundbrev på söndagskvällen.
Ekonomerna räknar med att Trump kommer att annonsera ömsesidiga tullar på i genomsnitt 15 procent för samtliga handelspartners den 2 april, men att olika undantag för vissa produkter om länder i slutänden kommer att sänka den genomsnittliga nivån till 9 procent.
Goldman Sachs höjde samtidigt sin prognos om sannolikheten för en recession i USA-ekonomin i år från 20 till 35 procent. Prognosen för kärn-PCE-inflationen i slutet av året höjs från 3,0 till 3,5 procent, men banken räknar ändå med att Fed kommer att sänka räntan i såväl juli som i september och november.
Preliminära data från Tyskland visade att KPI-inflationen sjönk till 2,2 procent i mars, från 2,3 procent i februari, vilket var i linje med prognos. HIKP-inflationen sjönk samtidigt från 2,6 till 2,3 procent (väntat 2,4).
Kärninflationen sjönk till 2,5 procent, från 2,7 procent, och tjänsteinflationen sjönk från 3,8 till 3,4 procent.
Commerzbank noterade att kärninflationen därmed sjönk till den lägsta nivån sedan mitten av 2021, främst med stöd av en dämpad tjänsteinflation.
"Men det är knappast beroende på utvecklingen i lönerna, som fortsatte stiga signifikant under föregående år. Snarare verkar det som att företagen får det allt svårare att skicka dessa högre kostnader vidare till konsumenterna i ljuset av en ihållande svag ekonomi", skrev Commerzbank i ett kundbrev.
I Italien steg däremot HIKP-inflationen steg från 1,7 till 2,1 procent, men enligt Capital Economics bör ändå tisdagens preliminära data för hela euroområdet kunna visa att HIKP-inflationen sjönk till 2,2 procent i mars, från 2,3 procent i februari.
I Sverige inväntades besked om hur det går att få till ett nytt industriavtal innan tidsfristen löper ut vid midnatt.
Arbetstagarsidan nobbade den 21 mars medlarnas bud om ett treårigt avtal med löneökningar på totalt 7,7 procent medan arbetsgivarna tackade ja.
SEB noterade i sitt morgonbrev att det tidigare medlarbudet, som motsvarar 2,6 procent per år, "känns lite lågt", men också att fackens krav på 4,2 procent, för ett år, är "för högt".
"Vår bedömning kvarstår att avtalade löneökningar plus löneglidningar hamnar i regionen 3,5-3,6 procent", skrev SEB.
Svenska räntor sjönk 2-3 punkter på måndagen, tioårsräntan ner 3 punkter, till 2,64 procent, samtidigt som motsvarande tyska ränta sjönk 4 punkter, till 2,70 procent.
Euron stärktes 4 öre mot kronan, till 10:86, medan dollarn stärktes 6,5 öre, till 10:06.
USA-räntorna sjönk efter svensk stängning på fredagen, och fortsatte något nedåt på måndagen. Vid svensk stängning noterades tvåårsräntan till 3,89 procent medan tioårsräntan noterade 4,22 procent, 5 respektive 7 punkter lägre än vid samma tid på fredagen.
USA-data på måndagen inkluderade Chicago industri-PMI, som steg till 47,6 i mars, från 45,5 i februari, över väntade 45,2.