7 mentala fällor att undvika som sparare och investerare

Under sommarsemestern är det vanligt att man som sparare tar sig tid att reflektera över första halvårets resultat. Man kanske kikar på vilka aktier som har gått bäst respektive sämst och utifrån detta funderar vidare på om de fortsatt ska ha en plats i portföljen. Beroende på hur året gått så kommer man lockas att göra vissa saker och man kommer se på sin investeringsförmåga på olika sätt.

Börspsykologi är ett väldigt intressant och viktigt ämne som ofta förbises till förmån för analysmetoder, strategier, nyckeltal samt andra lite ”häftigare” ämnen. Nu för tiden överöses vi med information som till slut mynnar ut i ett beslut, där börspsykologin har en stor påverkan hur du faktiskt kommer att agera.  

Nedan har jag listat några av det vanligaste mentala fällorna vi som investerare ofta fastnar i. Fällor som spelar oss ett spratt och får oss att agera på ett sätt som ofta är till vår nackdel på börsen.

Att ta beslut kan vara svårt och när man väl gör det vill man att det ska vara ett korrekt beslut. Hur vet man att det är ett korrekt beslut? Det gör man inte, men de flesta har en process för att komma så nära sanningen det bara går genom att inhämta information och analysera denna. Svårigheten med investeringar och att välja rätt aktier är att det är komplext i den bemärkelsen att det finns väldigt mycket tillgänglig information, nästan för mycket information. Det innebär att vi människor gärna tar en genväg genom att endast ta till oss av den information som bekräftar vår initiala tanke om exempelvis bolag X. Vi väljer ut den information som passar och ser den som en sanning. Varför finns det exempelvis alltid ett stort sug hos det breda spararkollektivet för förhoppningsbolag? Man ser bara möjligheterna och tar till sig av den informationen som bekräftar dessa, trots att varningsklockorna ringer.

Om en person är av en annan åsikt än dig när det gäller bolag X, så har personen åsikten på grund av den informationen han eller hon har samlat in. I stället för att avfärda dennes åsikt som strunt, var ödmjuk och fundera på varför man kommit fram till en annan slutsats än dig. Alla människor vill ju ta korrekta beslut. 

Förlustaversion som det kallas på svenska grundar sig i att vi människor anser en förlust vara betydligt värre att uppleva än en vinst. Nobelpristagaren i ekonomi, Daniel Kahneman, har bland annat skrivit spaltmeter om detta och att det faktiskt är så att vi människor upplever en förlust dubbelt så smärtsam, som en vinst upplevs positiv. Detta kan påverka våra investeringar på så vis att vi behåller förluster betydligt längre än vi borde, ”Jag säljer när aktien är tillbaka på inköpspriset, ”så länge jag inte har sålt kan jag fortfarande tjäna tillbaka mina pengar” och vi gör oss av med vinnarna alldeles för tidigt. Till slut har du gjort dig av med alla bra bolag och portföljen består endast av surdegar. Kom ihåg att ett dåligt bolag inte blir ett bra bolag, bara för att du har det en längre tid i portföljen.

När vi tar beslut så tar vi dem baserade på den informationen vi har just nu, inte baserade på den information vi har i framtiden. Hur många gånger har du inte hört eller kanske själv känt att ”Jag visste att detta skulle ske med bolag X, jag skulle köpt”. Man vet aldrig något till 100 % förens det har skett, men när vi vet utfallet så är det väldigt lätt att hitta information som bekräftar vår initiala tanke. Detta är framför allt tydligt när vårt tänkta beslut, visar sig vara korrekt i efterhand. Det är sällan man hör samma kommentarer när det gäller beslut som visade sig vara felaktiga i efterhand.

Ett enkelt sätt att undvika denna mentala fälla är att skriva ner varför du tog det beslut du faktiskt tog. Exempelvis, bolag X köptes på grund av 1, 2, 3 ,4 osv. Då är det väldigt lätt att gå tillbaka och se vad du baserade ditt beslut på i stället för att tänka att ”Jag visste det” och lura dig själv.

Flockbeteendet är djupt rotat i oss från tiden då vi levde som jägare och det var av yttersta vikt att tillhöra en grupp för att princip överleva. Eftersom människan levt på det sättet väldigt mycket längre än i det moderna samhället så har det fortsatt en stor inverkan på vårt beslutsfattande. Flockbeteende är en väldigt stark kraft som får oss människor att göra saker vi annars inte skulle göra. Det är enklarare att göra som alla andra eftersom om alla andra gör något borde ju vara rätt, eller?

För att relatera till aktiemarknaden så är flockbeteendet en starkt bidragande orsak till att bubblor skapas. Tulpaner, IT-aktier i början av 2000, listan kan göras lång. Under stora delar av en bubbla anser de som deltar sig vara investeringsgenier eftersom det du köpt stiger till skyarna och man hittar en mängd ”logiska” förklaringar till varför det ska vara så. Problemet är att en bubbla är väldigt tydlig i efterhand men inte lika tydlig när man befinner sig mitt i den. När bubblan spricker så står du där och inser att du inte vet varför du köpte från början. Du köpte egentligen bara för att alla andra gjorde det vilket gör att du inte vet om du ska sälja. Du blir paralyserad eftersom du nyligen var ett investeringsgeni och nu åker du med hela vägen ner igen. Tankar som ”Den kraftiga nedgången måste vara en överreaktion, jag inväntar rekylen upp igen” börjar dyka upp. 

Man brukar säga att det första intrycket består. Anchoring handlar om att du i ditt beslutsfattande har en referenspunkt (ett ankare) som i sin tur styr hur du ser på ytterligare information du tar till dig. Låt säga att du är intresserad av att köpa bolag Y. Aktiepriset är 100 kr men av någon anledning anser du att det är för dyrt. Börsklimatet är lite surt så kursen sjunker till 70 kr och du beslutar dig för att köpa eftersom nu är det ”billigt” i jämförelse med 100 kr (ditt ankare). Vad är det som säger att 70 är billigt? I relation till 100 kr är det ett lägre pris men det betyder inte att aktien är billig för det. Aktien kanske är billig först vid 20 kr. Utan att man räknat fram vad ett bolag faktiskt är värt går det inte att avgöra om det är billigt eller dyrt baserat på aktuell kurs i relation till historisk kurs.  Det är bara datapunkter som egentligen inte säger något.

Anchoring har gjort att många bra bolag missats att köpas på grund av att aktiepriset är för högt relativt historien. På samma sätt har denna mentala fälla gjort att många dåliga bolag har köpts för att aktiepriset är för lågt i relation till historien. Kom ihåg att skilja på bolaget och bolagets aktiekurs.

Det är nog många som kan känna igen sig i känslan att man gärna säljer en aktie som gått upp mycket i pris för att ”Det är ju aldrig fel att ta hem en vinst”. Visst är det så men att bara ha uppgången som anledning till att sälja är sällan optimalt. Det är nog också många som känner igen sig i att man gärna behåller aktier som har gått dåligt och ”jag säljer när den går upp till inköpspriset så har jag i alla fall inte gjort någon förlust”. Inte heller ett helt optimalt sätt att investera. Denna mentala fälla är också nära besläktad med loss aversion vilket gör känslorna kring förluster än starkare.

På lång sikt är marknaden rättvis och belönar bolag som förtjänar att belönas och straffar bolag som förtjänar att straffas. Varför ska du som investerare då gå emot detta? Varför får du för dig att göra tvärt om och behålla det dåliga men sälja det bra?

Människor har en tendens att blanda ihop skicklighet med tur. När portföljen går upp är det min förtjänst eftersom jag är expert på att välja rätt aktier. När portföljen går ner är det marknaden som inte förstår bolaget och överreagerar. Nu överdriver jag och sanningen ligger nog någonstans mitt emellan, men att ha en övertro på sin förmåga i uppgång är väldigt vanligt vilket ofta leder till alldeles för koncentrerade portföljer. Denna övertro leder också till förnekelse när det går ner trots att nedgången är logisk och baserad på fakta. Den kommer också göra att vi tar genvägar i vårt beslutsfattande eftersom vi redan tror oss ha det rätta svaret. Ingen ny information behövs så varför ska jag lägga tid på det. En annan intressant aspekt när det gäller investeringar, och hur vi ser på vår förmåga, är att många tror det är lätt. Att det på något sätt skulle vara lättare att bli en bra investerare i jämförelse att bli bra på något annat. En person som besöker golfrangen för första gången inser ganska snabbt att någon ny Tiger Woods blir man inte, trots att man sett lite YouTube-klipp om svingteknik. När det gäller investeringar upplever jag att många har bilden att det räcker med att läsa en bok eller två, hänga på lite akiteforum, läsa på Twitter och sedan är man redo för en karriär som professionell investerare.

Det är viktigt att förstå att vi människor påverkas olika att dessa mentala fällor beroende på hur vi är som personer. Vår personlighet är inget vi kan ändra över en natt eller kanske någonsin. Det finns alltså inte någon lösning som gör att vi från den ena dagen till den andra helt plötsligt blivit av med alla hjärnspöken. Medvetenheten om dessa göra dock att vi kan förbättra vårt sätt att hantera dem och ta bättre beslut, vilket i sin tur kommer göra en stor skillnad i ditt sätt att agera som sparare.

Texten är skriven av Kristofer Berggren, produktspecialist och sparekonom på Coeli Global.