STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det globala ekonomiska system som de flesta länder har verkat i under de senaste 80 åren håller på att återställas, vilket leder in världen i en ny era. Befintliga regler utmanas medan nya ännu inte har dykt upp.
Det skriver IMF:s chefekonom Pierre-Olivier Gourinchas i ett blogginlägg angående fondens globala konjunkturprognos.
"Banan framöver kommer att avgöras av hur utmaningarna konfronteras och möjligheterna omfamnas", skriver han.
Chefekonomen konstaterar att sedan slutet av januari så har USA annonserat en lång rad av nya tullar, med start mot Kanada, Kina och Mexiko och viktiga sektorer för att därefter kulminera med nära nog universella höjningar den 2 april.
"USA:s effektiva tullnivå skenade över de nivåer som nåddes under den Stora Depressionen samtidigt som motåtgärder från stora handelspartners signifikant har höjt den globala nivån", skriver Gourinchas.
Givet komplexiteten och rörligheten för närvarande presenterar IMF olika scenarier för den globala ekonomin framöver.
Huvudprognosen, referensprognosen, som inkluderar tullannonseringar mellan den 1 februari och 4 april innebär att IMF:s prognoser för den globala ekonomin 2025 och 2026 sänks med sammantaget 0,8 procentenheter jämfört med i prognosuppdateringen i januari. Under 2025 väntas globala BNP öka med 2,8 procent och för 2026 väntas +3,0 procent.
I ett alternativt scenario, som exkluderar tullhöjningarna i april, ser IMF en global BNP-tillväxt på 3,2 procent för 2025 och 2026, vilket innebär en nedjustering med mer blygsamma 0,2 procentenheter sammantaget jämför med i januariuppdateringen.
I ett scenario som inkluderar de tullannonseringar som har gjorts efter den 2 april, däribland USA:s tullpaus för flertalet länder samtidigt som Kinatullarna höjdes kraftigt, ändras inte referensprognosen mycket.
"Detta beror på att den generella effektiva tullnivån för USA och Kina förblir förhöjd även om vissa initialt högre tullbelagda länder nu gynnas, samtidigt har den policyframkallade osäkerheten inte minskat", skriver chefekonomen.
Han påpekar samtidigt att även om den globala tillväxten bromsas in så förblir den väl över recessionsnivåer. Den globala inflationen justeras upp med cirka 0,1 procentenheter per år, men disinflationsmomentumet fortsätter ändå.
De globala estimaten skymmer dock betydande variationer mellan länderna. Tullarna utgör en negativ utbudschock för länder som inför dem när resurser reallokeras till mindre konkurrensutsatt produktion, vilket leder till förlust av aggregerad produktivitet och högre produktionspriser.
"På medellång sikt kan vi räkna med att tullarna minskar konkurrens och innovationer och ökad 'rent-seeking' (ungefär att företag passar på att öka marginalerna), vilket ytterligare tynger utsikterna", skriver Gourinchas.
Han noterar att i USA var efterfrågan på väg att dämpas redan före de senaste tullbeskeden, en spegling av den ökade osäkerheten. IMF har i referensprognosen sänkt BNP-prognosen för 2025 med 0,9 procentenheter jämfört med i januari, till +1,8 procent, och tullarna utgör 0,4 procentenheter av denna sänkning. IMF har också höjt inflationsprognosen för USA med cirka 1 procentenhet, från 2 procent i januari.
För USA:s handelspartners är tullarna huvudsakligen en negativ efterfrågechock, som driver utländska kunder bort från deras produkter. Vissa länder kan dock gynnas av ett skifte i handeln.
Tullarnas effekt på växelkurser är en komplex fråga, enligt chefekonomen. USA, som tullhöjande land, kan liksom under tidigare liknande perioder få se dollarn stärkas. Men ökad policyosäkerhet dämpar USA:s tillväxtutsikter, och ett skifte i den globala efterfrågan på dollartillgångar – som så här långt har varit ordnad – kan tynga dollarn, vilket har märkts efter tullbeskeden.
"På medellång sikt kan dollarn försvagas om tullarna leder till lägre produktivitet i USA:s handelsbara produktsektor relativt dess handelspartners", skriver Gourinchas.