KONJUNKTUR: ÅTERHÄMTNING FÖRDRÖJS, RB SÄNKER TILL 1,5% - SHB
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) USA:s dramatiska tullhöjningar leder sannolikt till en amerikansk recession och fördröjer återhämtningen i den svenska ekonomin. Förhandlingar kan troligen leda till en gradvis partiell nedtrappning, men tullnivåerna blir ändå betydligt högre än tidigare.
Det skriver Handelsbanken i en konjunkturuppdatering på onsdagen.
Enligt ekonomerna slår den eskalerande handelskonflikten hårt mot BNP-tillväxten i hela världen i år och ger samtidigt en inflationsimpuls – främst i USA. För global ekonomi är detta en negativ utbudsstörning, som ger en stagflationistisk effekt med lägre tillväxt också på längre sikt samtidigt som inflationstrycket blir något högre.
För Europa, som inte höjer tullarna alls lika mycket, blir dock den negativa efterfrågestörningen, via förlorad export till USA, den dominerande faktorn.
"Slutsatsen är att även om centralbanker överlag måste vara på sin vakt mot en ny kraftig inflationsuppgång, så räknar vi med fler räntesänkningar än tidigare… ECB och Riksbanken sänker styrräntorna ner till 1,5 procent i år", skriver Handelsbanken.
Federal Reserve väntas däremot sänka räntorna långsammare än centralbankernas genomsnittliga reaktion i lågkonjunkturer.
Handelsbanken sänker sin prognos för Sveriges BNP-tillväxt till 1,4 procent i år, och 1,8 procent nästa år, från 1,9 respektive 2,7 procent tidigare.
Motsvarande prognoser för USA sänks samtidigt till 1,1 respektive 0,4 procent (2,5, 1,6) och prognosen för euroområdet sänks till 0,8 respektive 0,9 procent (1,2, 1,4).
För svensk del noterar ekonomerna att högre tullar slår direkt mot svensk export, men givet att svensk varuexport till USA endast utgör 9 procent av totalen blir den direkta aggregerade effekten relativt begränsad.
Men en svagare global tillväxt kommer också att dämpa efterfrågan på svenska exportvaror. Svagare tillväxtutsikter och finansiell turbulens leder till att hushållen blir mer försiktiga och att återhämtningen i konsumtionen skjuts på framtiden, i både Sverige och omvärlden. Även företagens investeringar dämpas av den ökade osäkerheten och svagare tillväxtutsikter.
Effekten på inflationen i Sverige väntas dock bli måttlig, med antagande om att EU svarar "mindre än ett-till-ett" på USA:s tullar. En impuls i vissa importvaror övervältras till konsumentpriserna, men i inflationen totalt motverkas det delvis av ett lägre världsmarknadspris på olja. Allt eftersom svensk ekonomi dämpas avtar också företagens prissättningskraft och nettoeffekten på inflationen vänder till negativt under 2026–2027.
"Vi räknar med att inflationseffekten toppar på 0,2 procentenheter under andra halvåret 2025, då inflationen är drygt 3 procent. Därefter avtar inflationen snabbt, men när räntesänkningar och finanspolitik hjälper ekonomin att vända upp så stabiliseras inflationen vid 2-procentsmålet", skriver Handelsbanken.
Ekonomerna räknar nu med att Riksbanken kommer att sänka räntan i juni, augusti och september, och att styrräntan därefter bottnar på 1,5 procent.