RB: STOR OSÄKERHET ÖKAR FOKUS PÅ RÄNTEBANA KORT SIKT - BREMAN
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den stora osäkerheten belyser vikten av att främst se till Riksbankens räntebana på kort sikt.
Det sade vice riksbankschef Anna Breman i en utfrågning i finansutskottet på tisdagen. Där deltog samtliga ledamöter i Riksbankens direktion.
På frågan om vad den senaste tidens utveckling betytt för Riksbankens räntebana (som i december landade på 2,25 procent andra kvartalet och låg kvar där prognosperioden ut) sade hon att hon inte direkt ville kommentera detta så nära in på nästa veckas penningpolitiska möte.
Hon noterade dock att det är "otroligt svårt" att bedöma just nu, och därför ville hon framhålla Riksbankens praxis nu att betona den närmaste delen i räntebanan (tre kvartal) i sin kommunikation. Detta är särskilt viktigt då osäkerheten längre framöver är så mycket större.
Breman sade också att det givet det stora nyhetsflödet från USA inte är så konstigt att hushållen känner oro, samtidigt som försvarssatsningar kan ge skjuts till tillväxten i Europa.
Men det handlar om att orka vara framåtblickande, där Sverige har goda förutsättningar att hantera läget. Det är också viktigt att notera att kronförstärkningen kan ge stöd åt rätt håll för inflationsutvecklingen.
Per Jansson konstaterade att förra årets ekonomiska utveckling i Sverige inte blev så nattsvart som en del befarat i ett europeiskt perspektiv, och vi fick en del positiva siffror i slutet av förra året. Det finns också en del krafter som bör tala för en starkare konsumtion framöver.
Det knepiga är dels att säga hur övertygade de kan vara att uppgången i ekonomin är på gång, dels vad de ska göra med den högre inflationen. Det finns en del indikationer från producentpriserna och prisplaner som gör att vi har lite tendenser till stagflation, redan innan värre saker kan inträffa internationellt.
Vad gäller uppgången i livsmedelspriserna finns det en komponent med inverkan från internationellt högre priser som får genomslag i svenska företag.
Men studier från Konjunkturinstitutet och Konkurrensverket har också visat att priserna i konsumentledet har haft en tendens att stiga ovanligt mycket. Nu ser det ut som att prissättningsbeteendet har normaliserats, men det kan vara så att man återgår till det onormala beteende vid nya störningar, det kräver vaksamhet.
Vad gäller försvarsutgifterna börjar de försiktigt lägga in antaganden om detta. De analyser som finns pekar dock på att multiplikatoreffekterna för tillväxten kan vara ganska små, givet att köp går bland annat till USA.
Aino Bunge sade att de fokuserat mycket på just prissättningsbeteendet. Företagens förmåga att höja priserna är också kopplat till efterfrågeläget, vilket den tidigare uppgången visade som var kopplad till såväl utbudsstörningar som efterfrågan. De är redo agera om de tror inflationen varaktigt skulle landa över målet.
Anna Seim framhöll att penningpolitiken verkar med fördröjning och att det fortsatt finns goda förutsättningar för stigande konsumtion. Det finns inget lätt svar på vad som krävs för att de ska sänka ytterligare, det är också en "enormt brusig bild" de får från omvärlden som de försöker väga in.