STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Svenskt Näringsliv föreslår att Sveriges regering och riksdag antar ett konkret ekonomiskt årligt tillväxtmål på 2,5 procent till år 2035.
"Nu behövs det en tydlig färdplan för hur Sverige ska återta en tätposition som ett av världens rikaste länder", skriver organisationens vice vd Karin Johansson och chefekonom Sven-Olov Daunfeldt, på Svenska Dagbladets debattsida.
Med ett årligt tillväxtmål på 2,5 procent skulle Sveriges ekonomi vara runt 480 miljarder kronor större år 2035 och summan av de årliga ökningarna av BNP skulle uppgå till cirka 2.300 miljarder kronor. Detta jämfört med Konjunkturinstitutets senaste scenario, publicerat i mars 2025, där Sveriges potentiella tillväxttakt bedöms uppgå till cirka 1,8 procent per år på några års sikt.
I en rapport från Svenskt Näringsliv, som är underlaget för debattartikeln, framhåller de att en fördel med att ha ett mål som avser den årliga procentuella tillväxttakten är att det möjliggör en löpande och tydlig uppföljning av den faktiska tillväxten i förhållande till målet, i takt med att nya BNP-siffror publiceras. Uppföljningen kan göras både årsvis och kvartalsvis genom att jämföra BNP-utvecklingen med samma period föregående år.
I debattartikeln skriver företrädarna att en ekonomi som växer är överlägsen varje fördelningspolitisk åtgärd för att bryta utanförskap och lyfta personer med lägre inkomster. Ökad tillväxt innebär ökad trygghet. I en tid präglad av geopolitisk osäkerhet ger det fler jobb, minskar social oro och ger staten resurser att rusta upp försvar, polis och rättsväsende.
De noterar att Sverige i början av 1970-talet var OECD:s fjärde rikaste land, men att vi fem decennier senare återfinns på 13:e plats. Utvecklingen har skett gradvis och över längre tid. Få länder har tappat så många placeringar som Sverige.
Tillväxtmålet är ambitiöst, men fullt möjligt att nå.
"Vi kan nå målet om 2,5 procents tillväxt per år om vi genomför reformer som river ned tillväxtbarriärerna. Vi behöver fler arbetade timmar och högre produktivitet – vilka är de två grundläggande faktorerna som driver den ekonomiska tillväxten", skriver SN-företrädarna.
De konstaterar att en reformagenda för ökad tillväxt behöver innehålla en bred palett av åtgärder, bland annat regel- och skatteförändringar som stärker näringslivets kompetensförsörjning. Fler måste komma i arbete och det behöver bli enklare och mer lönsamt för företag att växa och anställa.
Vidare måste fler jobba och alla måste jobba mer effektivt, vilket kräver innovation och investeringar. Reformer som stimulerar utbildning och digitalisering måste prioriteras och eftersatt infrastruktur och bristande energiförsörjning får inte vara tillväxthinder i ett Sverige med ett ambitiöst tillväxtmål.
"Att prioritera ekonomisk tillväxt är inte bara önskvärt – det är avgörande för Sveriges framtid. 2,5 procent är ett bra mål att arbeta efter. Det behöver bli ett gemensamt svenskt politiskt projekt", skriver Karin Johansson och Sven-Olov Daunfeldt.
Under perioden 2011-2024 var den genomsnittliga BNP-tillväxten i Sverige 1,8 procent per år. Det kan jämföras med 1,2 procent i EU och 2,4 procent i USA.