STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det är viktigt att analysera läget noga i en osäker tid, men Riksbanken är redo att agera vid behov.
Det sade riksbankschef Erik Thedéen i en utfrågning i finansutskottet på tisdagen.
Han sade att vi hade ett ganska starkt fjärde kvartal, vilket talar för att de prognoser de lagt tidigare med cirka 2 procents tillväxt håller. Men signalerna i början av året är blandade, där BNP-indikatorn, konsumtion, detaljhandeln och KI-barometern kan peka mot en sättning.
"Det är mycket som tyder på att vi har påbörjat en viss konjunkturåterhämtning, hur stark den blir återstår att se", sade han.
Inflationen har stabiliserats runt målet och inflationsförväntningarna har varit stabila.
Men inflationsutfallen har varit högre än väntat i januari och februari. Till den del är det korgeffekten, men livsmedelspriserna har gått upp och även vissa varugrupper. Mer detaljer kommer i veckan.
Det innebär att Riksbanken måste ha vaksamhet, även om de inte är överdrivet oroliga för utvecklingen. Det är något de måste ta med sig till nästa vecka.
"Vi är beredda att agera, det är viktigt att sända det budskapet, vi sitter inte på händerna", sade Thedéen.
Han betonade att det är viktigt att ha en prövande ansats och analysera detta noga inför nästa veckas beslut.
Thedéen betonade att vi lever i en väldigt osäker tid som präglas av det geopolitiska läget, med ökade försvarsutgifter och eskalerande handelskrig.
Policyosäkerheten är uppe på extra nivåer, högre än när covid bröt ut. Investeringar och konsumtion kan påverkas negativt, de riskerar att skjuta på investeringar och köp till en senare tidpunkt.
Det är inte entydigt att marknaden reagerar negativt, tills nyligen hade börserna stigit, men de senaste dagarna har det varit en sättning. Det som förvånat är att det inte är den amerikanska börsen som gått bra, utan de europeiska, där tullarna nog är en förklaring.
Det är dock inte tal om någon stor finansiell oro ännu, kreditspreadarna har kommit ned och riskaptiteten är fortsatt relativt god.
Det var väntat att "Trumponomics" skulle leda till högre underskott och högre räntor, det som tillkommit nu är försvarsdiskussionen i Europa där tyska räntor stigit kraftigt.
Det har också en direkt effekt på statens kostnader, även svenska räntor har stigit. Det har dock inte primärt att göra med inflationsoro utan att tillväxten väntas bli starkare i Europa.
Tullarna är entydigt dåligt för tillväxten, vilket också till exempel Bank of Canada uppgett i studier, med procentenheters effekt på tillväxten.
Vad gäller inflationen är det mer osäkert, det är på kort sikt inflationsdrivande men det kan också vara dämpande för efterfrågan och indirekt möjligheten höja priserna.
För Sverige är effekterna mindre, men givet spridningseffekter till andra delar som Kina är osäkerheten stor.
En stor del av företagen i Riksbankens enkät uppger också att de indirekt kan påverkas av de höjda tullarna. Det finns dock ännu inga hårda data på att detta sker.
Vad gäller kronförstärkningen upprepade Thedéen att det är svårt att säga vad som driver utvecklingen, men han tror att finansiella flöden har betydelse och att ett antal fonder som tjänat på kronförsvagningen nu gör att de måste sälja stora utländska innehav.
Men det är samtidigt ingen nackdel att ha ordning i de offentliga finanserna, det kan ha haft en viss inverkan.