STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) En viktig fråga framöver blir dollarns ställning, och om den kan börja ifrågasättas.
Det sade riksbankschef Erik Thedéen i en utfrågning i finansutskottet på tisdagen.
Han konstaterade att ett frågetecken just nu är USA:s engagemang i internationella organisationer som IMF, G20 och BIS, där de ska göra en översyn. Han har där mellan möten på senare tid märkt en tydlig "europeisk samling".
Den nya USA-administrationens agerande kan även få konsekvenser för dollarn. Huvudscenariot är att dollarns ställning som reservvaluta fortsätter, men det handlar om marknadens förtroende med en stor potentiell effekt för det finansiella systemet om dollarns ställning skulle ifrågasättas.
En annan sak är att vi är beroende av relationen till USA, där vi bland annat haft swaplinor för att få
tillgång till dollar. Om USA "skjuter ut oss" kan det få stora effekter, "även om vi inte är där nu", sade han.
Federal Reserve har fortsatt pekat mot sitt oberoende, men det finns andra åsikter och tryck inom den nya administrationen. Det finns också en stor osäkerhet då vi ännu inte vet vem som blir chef för viktiga övervakande myndigheter som FDIC och OCC.
Vice riksbankschef Per Jansson sade att det i Sverige inte finns några som helst planer på att ta med bitcoin i valutareserven, likt diskussionen i USA. De känner sig trygga med det upplägg som nu finns med säkra, likvida tillgångar som kan hjälpa oss i en kris.
Thedéen sade att bitcoin har egenskaper som inte passar för något i valutareserven: den har inte den likviditet och värdebeständighet som krävs, och den har samtidigt en stark koppling till finansiering av terrorism och brottslighet.
Vad gäller Riksbankens verksamhet förra året sade Thedéen att de generellt anser måluppfyllelsen som god, när inflationen sjönk.
Riksbanken fick ett kapitaltillskott på 25 miljarder kronor, vilket tillsammans med resultatet ger ett eget kapital om 23 miljarder kronor. Ändringar i riksbankslagen förbättrar samtidigt Riksbankens möjligheter till självfinansiering.
Minskningen av värdepappersportföljen har också minskat ränterisken. En ränteuppgång med 1 procent skulle nu leda till en värdeminskning på 8 miljarder kronor, vilket kan jämföras med slutet av 2022 det skulle ge en minskning med 28 miljarder.
Vad gäller transmissionsmekanismen, där Riksbankens räntesänkningar även ska slå igenom i sänkta utlåningsräntor hos bankerna, sade han att han vänder sig emot resonemanget att dagens vinstnivåer hos bankerna krävs för stabiliteten.
Det är bra att ha lönsamma banker som har kapacitet för självfinansiering, men att det just är de här nivåerna på bland annat utdelningar som krävs är inte givet, "även om det är bra för deras aktieägare". Det är inte något som behövs för den finansiella stabiliteten, är Thedéens egen bedömning.