FI: BÄTTRE LÄGE, MEN HUSHÅLLEN BEHÖVER MARGINALER – RPT (NY)
(tillägg: från stycke sju)
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Hushållen behöver ha marginaler för att kunna hantera en osäker framtid.
Det skriver Finansinspektionen (FI) i sin bolånerapport på onsdagen.
FI konstaterarar att efter några år med hög inflation och ökande räntenivåer började många hushåll få något bättre ekonomiska förutsättningar under 2024. Den mest synbara förbättringen för hushåll med bolån var att Riksbanken inledde sänkningar av styrräntan.
I spåren av en något förbättrad ekonomisk situation för hushållen steg också bostadspriserna under 2024. Hushållens totala bolån ökade något snabbare under slutet av året.
Den genomsnittliga storleken på det nya bolånet i stickprovet steg för första gången sedan 2021.
"Hushållen har varit hårt pressade de senaste åren. Det har lättats något men för många är det fortsatt tufft. Det råder osäkerhet om hur ekonomin utvecklas framöver och hushållen behöver ta höjd för att det kommer att vara fortsatt dyrt att leva", säger Daniel Barr, generaldirektör för FI.
Det genomsnittliga nya bolånet 2024 var större än det var under 2023. Samtidigt ökade hushållens inkomster i samma utsträckning. Hushållens genomsnittliga skuldkvot var därför oförändrad och andelen nya bolånetagare med en hög skuldkvot minskade något.
Den genomsnittliga belåningsgraden, skuldens storlek i förhållande till bostadens värde, steg något för nya låntagare som köpte bostad. Andelen bostadsköpare med hög belåningsgrad var fortsatt stor.
En tydlig förändring 2024 var samtidigt att andelen låntagare som valde rörlig bolåneränta ökade, från en redan hög andel året innan.
Andelen hushåll med rörlig ränta ökade med nästan 15 procentenheter jämfört med 2023. Förklaringen till utvecklingen finns troligtvis i förväntningar på hur räntan kommer att utvecklas. Under 2024 ökade hushållens förväntningar på att den rörliga bolåneräntan skulle sjunka framöver.
Bolåneräntorna var lägre jämfört med 2023 och hushållens inkomster ökade. Därmed minskade de nya låntagarnas genomsnittliga räntekvot, räntekostnader som andel av disponibel inkomst.
Det var små förändringar för amorteringarna på bolån. Det innebar även att de nya bolånetagares lånebetalningskvot, räntebetalningar samt amorteringar i förhållande till disponibel inkomst, minskade.
Nedgångarna för ränte- och lånebetalningskvoten skedde från höga nivåer, och de var fortfarande på en högre nivå jämfört med före 2022.
Låntagarnas beräknade överskott, i den kvar att leva på-kalkyl (KALP) som bankerna gör som ett led i sin kreditprövning, ökade i förhållande till föregående år. Sett över en längre period har köpkraften i det överskott de nya låntagarna har kvar minskat, på grund av en hög inflation.
Det högre ränteläget och den generellt sett högre prisnivån har ökat kostnaderna för bostadsrättsföreningar.
Under 2024 var den genomsnittliga avgiften för medlemmar i bostadsrättföreningar cirka 5 procent högre jämfört med året innan, och jämfört med 2022 har avgifterna ökat med nästan 15 procent. Även bostadsrättsföreningarnas genomsnittliga lån per kvadratmeter var större under 2024.
Kostnadstrycket kan fortsätta uppåt för många föreningar, i takt med generella prisökningar och i de fall föreningen har haft bundna lån som behöver läggas om till en högre räntenivå.