Vad är aktier?

Vad är egentligen en aktie? En aktie representerar en ägarandel i ett bolag. När du köper en aktie blir du delägare och får rätt till en andel av bolagets vinst, vanligast i form av utdelning. Aktiekursens pris kan både gå upp och ned beroende på bolagets utveckling och hur marknaden väljer att värdera det. 

Nedan visas Investors aktiekursutveckling, vilket tydligt illustrerar de kortsiktiga svängningarna samtidigt som den långsiktiga trenden är stigande.

Tänk dig att ett bolag är som en tårta, där varje aktie motsvarar en bit av den. Samtliga aktier utgör tillsammans hela bolagets totala värde. Genom att köpa en aktie får du din egen slice och blir en del av bolaget. Ju fler bitar du äger, desto större del av bolagets framgångar får du ta del av. Vissa bolag delar ut en del av sin vinst till aktieägarna i form av utdelning, vilket kan liknas vid att få extra fyllning på din tårtbit utan att behöva göra något. Om bolaget utvecklas väl och ökar i värde blir även din tårtbit mer värd, vilket gör att du kan sälja den till ett högre pris och gå med vinst.      

Det finns olika typer av bolag att investera i. Vissa är mogna och stabila med jämn värdeutveckling, medan andra innebär högre risk men har potential att växa snabbt. Att investera i aktier handlar om att välja rätt bolag för att din investering ska kunna växa och öka i värde över tid.

Om aktier i punktform

• Ägarandel: Delägarskap i ett företag.
• Rösträtt: Möjlighet att påverka bolaget.
• Värde: Kursen går upp och ner.
• Avkastning: Tjäna pengar på kursuppgång eller utdelning.
• Utdelning: Del av företagets vinst.
• Handel: Köps och säljs på börsen.
• Risk: Värdet kan minska.

Att köpa en aktie innebär som sagt att du blir delägare i ett bolag. Det betyder att du får ta del av bolagets framgångar, men också dess motgångar. När du köper en aktie registreras du som ägare i aktieboken, ett register över bolagets aktieägare, som hanteras av Euroclear Sweden, din bank eller din mäklare. Förr i tiden fick man ett fysiskt aktiebrev som bevis på sitt ägande, men idag är hela processen digital och du får istället en avräkningsnota, vilket är ett kvitto på din transaktion där det framgår hur många aktier du har köpt eller sålt, till vilken kurs och vid vilket datum.

Exempel på avräkningsnota:

Nedan ser vi ett exempel på en avräkningsnota från Avanza vid köp av en Apple-aktie.

Aktiekurser bestäms av utbud och efterfrågan på marknaden. Om fler vill köpa en aktie än sälja den, stiger priset, och om fler vill sälja än köpa, sjunker priset. Många faktorer påverkar kursrörelser, exempelvis bolagets ekonomiska resultat, marknadens förväntningar, konjunkturläget, räntor, inflation och politiska beslut. Om ett bolag rapporterar goda vinster kan aktiekursen stiga, men om resultatet inte når upp till investerarnas förväntningar kan kursen istället sjunka, även om bolaget går med vinst.

Förutom ekonomiska faktorer kan också globala händelser och marknadssentiment spela en stor roll. Exempelvis kan en ny lagstiftning, ett handelskrig eller en finansiell kris snabbt förändra investerarnas syn på marknaden och få kurser att svänga kraftigt. På grund av detta anses aktiehandel vara riskfyllt, men det är också en av anledningarna till att aktiemarknaden kan ge högre avkastning än många andra sparformer på lång sikt.

Vad påverkar en aktiekurs?

• Utbud och efterfrågan – Fler köpare höjer priset, fler säljare sänker det.
• Bolagets resultat – Bra resultat höjer kursen, svaga sänker den.
• Förväntningar – Kursen påverkas av om bolaget går bättre eller sämre än förväntat.
• Konjunktur – Starka tider gynnar aktier, svaga tider pressar dem.
• Räntor – Höga räntor gör aktier mindre attraktiva.
• Inflation – Hög inflation kan minska bolags vinster.
• Politiska beslut – Nya lagar eller regler kan påverka kurser.
• Globala händelser – Kriser och stora nyheter kan skapa kursfall.
• Marknadssentiment – Oro eller optimism driver kurser upp och ner.

Exempel på en aktiegraf:


Här ser vi utvecklingen för Plejds aktiekurs och man ser tydligt hur aktien går upp och ner. Grafen visar utvecklingen på ett år. 

Bolag kan använda sin aktie för att få in mer kapital när de vill växa. Genom en nyemission ger bolaget ut nya aktier och säljer dem till investerare. De pengar som bolaget får in kan användas till att expandera verksamheten, göra uppköp eller minska skulder. För investerare kan en nyemission innebära både möjligheter och risker. Det kan vara en chans att investera mer i bolaget, men det kan också leda till att den egna ägarandelen späds ut eftersom antalet aktier i bolaget ökar.

Steg-för-steg - Så använder ett bolag aktier

1. Skaffar kapital: Bolaget säljer aktier för att få in pengar till verksamheten. Detta kallas nyemission.
2. Växer och investerar: Pengarna kan användas för att expandera, utveckla nya produkter eller gå in på nya marknader.
3. Köper andra bolag: Aktier kan användas som betalning vid företagsförvärv.
4. Betalar skulder: Kapital från aktieförsäljning kan gå till att minska lån och förbättra bolagets ekonomi.
5. Belönar personal: Bolag kan ge aktier till anställda för att motivera dem och knyta dem närmare företagets framgång.

A-aktier, B-aktier och C-aktier är alla exempel på stamaktier. Stamaktier är den "vanliga" typen av aktier i ett bolag och ger rätt till bolagets vinstutdelning samt rösträtt på bolagsstämman. Skillnaden mellan A, B och C ligger främst i rösträtten, men i grunden är de alla stamaktier. Utöver stamaktier finns även preferensaktier, vilket behandlas i efterföljande stycke.

A-aktier – Mer rösträtt

• Ger ofta fler röster per aktie på bolagsstämman.
• Ägare av A-aktier har mer makt att påverka viktiga beslut i bolaget.

B-aktier – Mindre rösträtt (vanligast)

• Ger oftast färre röster än A-aktier, men annars är de lika mycket värda.
• B-aktier är den vanligaste aktien som småsparare köper.
• Du får samma utdelning och kan tjäna lika mycket pengar på kursuppgång som med A-aktier.

C-aktier – Ofta bara för speciella syften

• Förekommer mer sällan och används ofta för att ge vissa ägare utdelning eller för särskilda upplägg.
• Ger oftast ingen eller väldigt liten rösträtt.

Sammanfattande översikt:

En preferensaktie är en aktie som ger företräde till utdelning framför vanliga aktier (stamaktier). Den liknar en räntebärande investering, eftersom den främst fokuserar på utdelning snarare än värdeökning.

Hur fungerar en preferensaktie?

• Fast utdelning: Preferensaktier har ofta en bestämd utdelning, till exempel 5 kr per aktie per år, oavsett hur det går för bolaget (så länge bolaget har råd att betala).
• Företräde: Om bolaget delar ut pengar, får preferensaktieägare sin utdelning först, innan vanliga aktieägare får något.
• Stabilitet: Kursen på preferensaktier svänger ofta mindre än vanliga aktier, eftersom de främst ses som en utdelningsplacering.
• Lägre tillväxt: Du får inte samma chans till kursuppgång som med vanliga aktier.
• Kan lösas in: Bolaget kan ofta köpa tillbaka preferensaktier till ett förutbestämt pris (inlösenkurs), vilket innebär att din investering kan bli begränsad.