Styrränta, tullar, krig, bolag och fonder

Höjer blicken något från rapporterna för att göra en tidsnotering denna spännande tid så här i början av 2025.

Centralbankerna

Sedan en tid tillbaka har vi varit inne i en räntesänkningscykel. Centralbankernas räntor är av betydelse då det påverkar ekonomi och börs. Dels påverkar det ekonomin genom att vara stimulerande eller åtstramande, dels påverkar det genom att det gör värdepapper som relativ tillgång mer eller mindre attraktiva.

Idag har Riksbanken en styrränta på 2,25 %, ECB 2,75 % och Fed ca 4,50 %.

2022 till och med 2023 var det kraftigt uppåt för att bekämpa den inflation som var självorsakad p.g.a. aldrig tidigare skådade stimulanser. 2024 har bjudit på lika fort ned, men förhoppningsvis så stannar det här nu så vi slipper göra om ”experimentet” med noll räntor.

Perioder med sjunkande räntor ger ökad likviditet, sjunkande diskonteringsränta, ökad tillväxt och tillgångar som går upp i pris. Tillväxt i ekonomin ger också ökade vinster för företag. Vilket i börsens fall då ger stigande börs. ”Tidvattnet” stiger.

Utifrån den här aspekten så är det inte konstigt att vi ser stigande värderingar på börsen. Börsen är delvis seg och reagerar inte alltid omedelbart på förändringar utan över en tidsperiod men samtidigt så är den framåtblickande.

BNP och världshandel

Prognosmakare räknar med en BNP-tillväxt på ca 2 % i Sverige för 2025. USA på liknande siffra medan Euroområdet knappt beräknas komma upp i 1 %. För Sveriges del handlar det också mycket om hur världshandeln utvecklar sig. Vi är tämligen exportberoende för vår välfärd. Exportandelen av BNP motsvarar ca 54 %. Förutom våra råvaror järn och skog som vi behöver få avsättning för någonstans för vi kan omöjligen konsumera allt det vi producerar själva där så har vi även mycket industri- och teknikrelaterad export. Som en jämförelse så ligger USAs exportandel av BNP på ca 12 %. Viss skillnad. Många utspel från USA kring tullar kan stöka till det hela de närmsta åren. Inte minst för handelsberoende länder. Tullar fördyrar. Ta exemplet tullarna mellan Norge och EU. Vi får dyrare lax. De får dyrare potatis. Sen kan det finnas andra anledningar till tullar än de rent ekonomiska. Det verkar som utspelen främst syftar till andra sker än göra livet billigare för folk.

Krig och oroshärdar

Som det ser ut så är det troligare än någonsin att man under sin livstid kommer få uppleva ett storkrig. Rysslands brutala invasion av Ukraina har pågått ett tag nu.

Nu tjänar man mer på att vara optimist än pessimist, men då det kan bli så att Ryssland kommer belönas för sin fullskaliga invasion så lär det inte ta stopp där. Troligen ökar hybridkrigföringen mot Väst än mer då och efter ett par år kan nästa steg i att realisera ett utvidgat Ryssland komma tas. Då det i princip verkar vara en militärstat satt på krigsekonomi som håller ihop Kreml-bygget så är det en snöboll som fortsätter rulla så länger man tillåter det rulla.

Bolagsvärderingar

På bevakningslistan är enbart 2 av 10 ”gröna”. Några smärre justeringar av ”värde” kan behöva göras, men det är tydligt att värderingarna nu stigit igen och sprungit före. Nya ATH tas på börsen. Det betyder inte att det ska ner i närtid. Det kan fortsätta (som det brukar) trenda uppåt, men man ska vara lite mer försiktig med vilka positioner man tar. Ett år som 2023 kunde se 5 av 10 som ”gröna”. Det är ett mycket bättre utgångsläge. Man får mer för pengarna då, risken är lägre och den förväntade framtida avkastningen är större.  

Exempel på bolag som ligger i ”grönt” i skrivande stund är Evolution, Indus Holding, Hexpol och Skechers. 

Tyvärr har bolag så som Beijer Alma, Bravida, Note m.fl. kommit upp en del nyligen. Dock så är det troligen så att värderingen kommer växas in i utan några större dilemman.

Sedan upprepandet av en gammal sanning. ”Risken” för en korrektion om ca 7-15 % är nästan 100 %!?  Sedan är väl det korrekta måttet att det ska ned minst 10 % för att kallas korrektion, men bra nära är heller inte att förakta.

Sedan behöver de s.k. Magnificent 7 nämnas också. Alphabet, Amazon, Apple, Meta, Microsoft, Nvidia, Tesla. De sju utgör nästan 30 % av en vanlig globalfond i nuläget. Så länge likviditet ökar och pengar bli billigare så fungerar indexfonder lite som en momentum-följare. Det pushas in mer och mer pengar vilket får aktierna att stiga mer och mer. Ju populärare ju mer pushas det fortsatt in. Det här reverseras någon gång och man får då se utflöden istället. När i tid kan man dock inte säga. 

Bortåt 75 % av innehaven i en globalindexfond är nu USA-exponering.

Fondprestationer

Kikar vi nu ändå på fonder så låt oss ta en titt på några olika och deras 5-års historik. De senaste fem åren har vi ju fått leva i intressanta tider. Från stimulanser, minusränta till kraftiga räntehöjningar och räntesänkningar, krig och ofred, politisk instabilitet och allt där i mellan. Hur klarar sig olika fonder i denna varierande miljö där framtiden som alltid är oviss?

Vi tar utifrån CAGR.

En vanlig Global fond, exempelvis Avanza Global med ca 800 innehav (se dock ovan), har en CAGR på 13,8 % på 5 år. Mycket drivet av USA. Det har varit goda år för amerikanska bolag, men man ska också komma ihåg att mycket av stimulanserna där lett till skyhög statsskuld och budgetunderskott. Likviditet har skapats som pytsats in i ekonomin/börsen men staten står med notan.

En vanlig Sverige fond, exempelvis Länsförsäkringar Sverige har en CAGR på 9,2 % 5 år. Dubbelkollar vi med en annan liknande fond, AMF Sverige, så har den gett en CAGR på 8,6 % på 5 år. Ca 9 % är för övrigt snittet på Stockholmsbörsen alltsedan 1870.  Tämligen goda och fullt normala börsår. Slutsats. Man tjänar på att vara nettosparare och ”investera” på börsen.

Går det överavkasta då med någon form av strategi? Värde, smallcap eller momentum brukar vara de strategier som lyfts fram som ”edge-skapande”

Hur har de senaste 5 åren gått utifrån vad vi kan se?

Storebrand har en Global Value fond. Bygger på klassiska värde-parametrar. Investerar globalt, men av förklarliga skäl så ligger nu 70 % i USA.  En CAGR på 12 % CAGR på 5 år. 

En global indexfond hade gett lite bättre. Inte minst har man billigare avgift till sin fördel.

Våra småbolag då?

AMF Småbolag har gett en CAGR på 9,2 % dvs ganska likt en helt vanlig Sverige-fond. 

För momentum så finns MSCI World Momentum. Ett index. 12,9 % CAGR på 5 år d.v.s. överavkastar inte heller en global index fond.

Summa summarum.

Det är svårt att kämpa mot index. I alla fall med aktiva fonder med sina avgiftsstrukturer och kostnader för handel. Kanske, kanske att man där kan ha en edge som privatperson.

Någon mer nischad fond då? TIN Ny Teknik var väldigt hyllad ett tag bakåt då pengarna flödade friskt, Uppvisar en 5-års CAGR på 3,2 %...

Det är inte lätt det här med stock-picking.

Man bör vara medveten om att olika strategier har bättre eller sämre förutsättningar under olika tider. Om du försöker skapa bästa möjliga avkastning för dig själv så behöver du även känna dig själv så du kan nyttja det sätt som fungerar, relativt, bäst för dig.

Glöm ej heller att kontinuerligt månadssparande i indexfonder är över tid (20+ år) oerhört, oerhört svårslaget. Inte för att man inte kan prestera mer än så under flera år men för att man kan göra tämligen dumma misstag med kapitalet vad det lider. Inte minst då hybrisen och kapitalet är som störst. Då hjälper inte några års överavkastning alltid.