ACADEMEDIA: FÖRSLAG OM UTDELNINGSBEGRÄNSNINGAR MISSRIKTAT - VD

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Utbildningsföretaget Academedias vd Marcus Strömberg anser att utredningsförslaget om vinstutdelningsbegränsningar på friskoleområdet som presenterades nyligen är missriktat och verkningslöst utifrån syftet att komma åt kvalitetsproblem.

Det säger han i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.

I utredningen föreslogs vinstutdelningsförbud vid fyra situationer, nämligen för friskolor som nyligen har startats, byter ägare, har kvalitetsbrister eller tar emot statsbidrag som syftar till att höja kvaliteten.

Hur bedömer du att Academedia påverkas ifall förslaget blir verklighet i utredningens form?

"Det kommer att bli mer komplicerat och man måste kunna leva efter ett ganska tufft regulatoriskt regelverk, men det jag tycker är det viktigaste att lyfta fram är att det inte handlar om begränsningar mot vinst utan om begränsningar mot vinstutdelning. Vi är vän av ett tuffare regulatoriskt, långsiktigt regelverk och det föreslår den här utredningen - bland annat genom tuffare viten, mer mandat till Skolinspektionen och tuffare ägarprövningar. Det tycker vi är bra. Möjligheten att koppla detta till begränsningar av vinstutdelning tycker jag dock är felaktigt", argumenterar Academedia-chefen.

"Det handlar om hur man ser på företagsamhet och näringsfrihet. Utdelningsbegränsningar är missriktat och ingen bra sanktion", tillägger han.

Skulle en begränsning för skolor som "tar emot statsbidrag som syftar till att höja kvaliteten" påverka Academedias utdelningsmöjligheter?

"Statsbidrag är i dag en stor del av ersättningen. Utredningen är tydlig med att det handlar om vissa statsbidrag. Hela statsbidragsmodellen bygger i dag på att man använder statsbidraget som helhet. Det är inte så att statsbidraget går 'rakt in' som skolpengen. Om man inte använder statsbidraget måste man betala tillbaka pengarna, så just när det gäller statsbidrag tycker jag att det finns en fungerande modell redan i dag. Hur förslaget skulle påverka oss går inte att säga eftersom det beror på vilka statsbidrag som omfattas."

Utredningsförslaget fokuserar som du noterar på att begränsa utdelningsmöjligheter - inte på att förhindra huvudmännen från att göra vinst i sig. Är det inte ganska milt för etablerade friskoleaktörer som Academedia trots allt?

"Det handlar inte om milt eller inte milt. Den svenska valfrihetsmodellen bygger på företagsamhet. Runt 80 procent av friskoleeleverna går i en skola som drivs i aktiebolagsform. Det har inte hindrat varken bildningsförbund eller stiftelser från att driva vård, skola eller omsorg, men det har varit så pass tuffa krav att det har varit just företagsformen – oftast aktiebolag – som har fungerat. Då är vinsten som syret i luften – utan vinst finns inte den här verksamheten. Så jag tycker att det är en självklarhet att man ska ha det kvar. Vinstutdelning är också en självklarhet i ett ekonomiskt ekosystem. Det är därför jag tycker att man ska fokusera på de andra sanktionerna när det gäller kvalitetsbrister", säger Marcus Strömberg.

Kan utredningsförslaget göra att det blir färre nya aktörer och därmed minskad konkurrens för er? Och samtidigt färre möjliga förvärvsobjekt om inte lika många vill starta ny friskola?

"Vi har inte funderat så mycket i de termerna. Vi vill vara med och göra svensk skola bättre. Det är vår utgångspunkt. Redan före utredningen är det svårt för nya aktörer att få tillstånd. Skolinspektionen har delat ut väldigt få tillstånd de senaste åren. Politiker och media har kanske inte riktigt satt sig in i det. Framöver tror jag att frågan kommer att bli hur man ska dela ut tillstånd på ett bra och rättssäkert sätt. I dag är det nästan omöjligt för en liten aktör att starta en ny skola", hävdar Academedia-chefen.

I slutet av mars uppgav Skolinspektionen mycket riktigt att färre ansökningar om att starta eller utöka skola godkänns. I fjolårets ansökningsomgång godkände myndigheten bara 21 av 83 ansökningar. Av de 21 godkända ansökningarna kom 20 från aktiebolag med koncerntillhörighet, framgick det då.

Centerpartiets nya partiledare Anna-Karin Hatt försvarade friskolesystemet i söndagens partiledardebatt. Välkomnar du det?

"Det är bra att det finns de som berättar hur verkligheten ser ut. Den svenska valfrihetsmodellen ska inte användas som ett slagträ för att uppnå andra politiska syften. Den svenska modellen med verklig valfrihet för alla borde framför allt uppskattas av vänstersidan. I våra verksamheter i andra länder får ju föräldrarna betala ganska mycket själva. Kanske kan den här typen av röster – och jag tror att de finns även i andra partier – förhoppningsvis leda till en sundare diskussion där de största vulgariteterna försvinner från debatten", säger Marcus Strömberg.

I en marknadsekonomi brukar möjligheten att välja bort dåliga alternativ ses som en av flera förutsättningar för välfungerande marknader. Anna-Karin Hatt sa att om en friskola inte erbjuder bra utbildning så väljer föräldrarna att gå någon annan stans. Hur lätt är det i verkligheten om barnet redan har etablerade relationer med kompisar och lärare med mera på en viss skola?

"Jag har själv jobbat med detta i 20 år och denna verksamhet har fungerat i 30 år. Min uppfattning är att valfriheten fungerar i praktiken. Ser man de stora talen så menar jag absolut att icke-fungerande verksamhet väljs bort och fasas ut. Sedan finns det säkert undantag där man inte kan göra den typen av byten, men min absoluta bild är att det här fungerar bra och dessutom tror jag att det har gjort kommunala skolor bättre genom åren. Det finns studier som visar att valfrihet utvecklar ett skolsystem", säger Academedia-chefen avslutningsvis.