STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den ökade osäkerheten och handelskriget gör att IMF kommer att sänka den globala tillväxtprognosen rejält, men ser ingen recession. Samtidigt kommer inflationsprognosen att dras upp för en del länder.
Det sade IMF-chefen Kristalina Georgieva på torsdagen, enligt ett förskrivet anförande. Detta inför IMF/Världsbankens årsmöte i Washington. I januari spådde IMF en global tillväxt på 3,3 procent i år.
Hon sade att den tidigare motståndskraften i den globala ekonomin nu testas, med en omvälvning av det globala handelssystemet. Volatiliteten på finansmarknaderna har stigit, policyosäkerheten gått i taket och aktiepriserna fallit, även om många värderingar fortsatt är höga.
"Det är en påminnelse om att vi lever i en värld av plötsliga och svepande skiften, och det är en uppmaning att agera klokt. En mer balanserad, mer motståndskraftig världsekonomi är inom räckhåll. Vi måste agera för att säkra den", sade hon.
Handelsspänningarna är som en puttrande gryta som nu kokar över. I stor utsträckning handlar det om eroderad tillit till det internationella systemet och tillit mellan länder.
Den globala ekonomiska integrationen har lyft många människor ur fattigdom och gjort världen som helhet rikare, men det är inte alla som har gynnats.
"Samhällen har urholkats när jobb flyttats utomlands. Löner har hållits nere av tillgången på billig arbetskraft. Priser har stigit när globala leveranskedjor avbrutits. Många skyller det internationella ekonomiska systemet för den upplevda orättvisan i deras liv", sade hon.
Tullar och andra handelshinder har förstärkt negativa uppfattningar om ett multilateralt system som anses ha misslyckats med att skapa jämlika villkor. Denna känsla av orättvisa göder narrativet att "vi följer reglerna medan andra manipulerar systemet utan konsekvenser".
Den nationella säkerheten spelar också roll: i en multipolär värld spelar det större roll var saker tillverkas än hur mycket de kostar. Denna logik säger att ett brett spektrum av strategiska varor måste tillverkas på hemmaplan, och att detta är värt att betala för. Självförsörjning gör comeback.
"Alla dessa bekymmer har sammantaget nu kokat över och gett oss en värld där industrin får mer uppmärksamhet än tjänstesektorn; där nationella intressen väger tyngre än globala angelägenheter; och där självsäkra åtgärder utlöser lika självsäkra motreaktioner", sade hon.
USA-tullarna har stigit betydligt, andra länder har svarat medan små länder hamnat i kläm. Agerandet från USA, EU och Kina påverkar hela världen, och kostnaderna för osäkerheten stiger ju längre den varar. Mer handelshinder slår direkt mot tillväxten, och ökad protektionism minskar produktiviteten på lång sikt.
"I slutändan är handel som vatten: när länder reser hinder i form av tullar och icke-tariffära hinder, förändras flödet. Vissa sektorer i vissa länder kan översvämmas av billiga importvaror; andra kan drabbas av brist. Handeln fortsätter, men störningarna medför kostnader", sade hon.
Förutom sänkt tillväxtprognos vill hon också varna för att utdragen hög osäkerhet ökar risken för stress på finansmarknaderna.
Tidigare i april såg vi ovanliga rörelser på vissa viktiga obligations- och valutamarknader. Dollarn försvagades och avkastningskurvorna för amerikanska statsobligationer "log" – men det är inte den typen av leende man vill se.
"Sådana rörelser bör ses som en varningssignal. Alla drabbas om de finansiella villkoren försämras", sade hon.
Hon uppmanade länderna att se till att ha sina egna hus i ordning. Finanspolitiskt utrymme bör återskapas, penningpolitiken agera snabbt och trovärdigt och regleringar se till att banksystemet är säkert.
Makroekonomiska obalanser bör också åtgärdas, med bland annat ökad konsumtion i Kina, gemensam kapitalmarknad i EU och minskad skuldsättning i USA. Dessutom bör länderna säkra samarbete i en multipolär värld.
"Vi behöver en mer motståndskraftig världsekonomi, inte en utveckling mot splittring", sade hon.