LÖNEAVTAL: STORA LÖNEÖKNINGAR I EUROPA SNART FÖRBI - NORDEA

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) De höga löneökningar som setts i stora euroländer som Tyskland och Frankrike det senaste året är inte något stort problem, utan kan ses som engångshändelser. Det handlar om två vågor, en som startade tidigare och en senare.

Det säger Tuuli Koivu, chefekonom på Nordea Markets, till Nyhetsbyrån Direkt.

I den ena vågen ingår Frankrike. Där reagerade lönerna rätt tidigt på den höga inflationen, men här kan man redan se att momentum försvagas och väntas sjunka ner mot löneökningar på 3 procent. Detta ses som en uthållig nivå.

I den andra vågen ingår Tyskland, där lönerna började ta fart senare och därför är inne i en process där lönerna nu höjs rätt mycket. Tyska Bundesbanks prognos ligger på löneökningar på runt 6 procent i år.

Enligt Tuuli Koivu är de kraftiga löneökningar som setts i flera länder främst kompensation för hög inflation – det handlar mer om inflationskompensation än en löneprisspiral.

Hon påpekar att det finns skillnader, exempelvis har inflationskompensation inte varit någon stor fråga i nordiska länder som Sverige och Finland, men i Kontinentaleuropa kommer kompensationen vara högre.

Chefekonomen konstaterar samtidigt att det är svårt att rakt av jämföra länder eftersom systemen ser olika ut.

"Men vi är rätt säkra på att löneökningarna 2025, även för Tyskland, kommer att utvecklas i linje med ECB:s mål", säger Tuuli Koivu.

Just när det gäller Tyskland påpekar hon att landets ekonomi har varit svag under flera år, och detta väntas få en dämpande effekt på lönerna framöver.

Arbetslösheten i Tyskland har bara ökat svagt, men produktiviteten är svag, och det kan bli så att andelen lågavlönade jobb i tjänstesektorn ökar på bekostnad av de mer högavlönade industrijobben.

Nordeas långsiktiga prognos för Tysklands BNP-tillväxt ligger på låga 1 procent, men det har också att göra med demografi och, till en del med industrisektorn.

Tuuli Koivu noterar att Nordea noga följer ECB:s prognoser för lönerna – "vi vet att de lägger mycket kraft på lönedata" och har mycket större resurser till detta.

"Vi tror att det finns tydliga indikatorer i länder där lönerna steg snabbt, att de nu dämpas. Allt kommer ned på ett gradvis sätt, vi är inte rädda", säger chefekonomen.

Petter Hällberg, makroekonom på Medlingsinstitutet och som också noga följer europeiska löner, noterar att det finns en bild av att Sverige var extra återhållsamma med löneökningar under pandemin och inflationsvågen.

"Jag delar inte denna bild. Tvärtom har lönerna i exempelvis Tyskland och Frankrike ökat i snitt lika mycket som i Sverige de senaste åren", säger han.

Att tyska löner ökar snabbare nu beror delvis på att lönerna där bromsade in kraftigt, speciellt under 2021.

"Det är hoppigt i Europa. Det finns exempel på länder där lönerna ökar snabbt, eller långsamt, som Italien. Det är en ganska splittrad bild, men Sverige sticker inte ut", säger Petter Hällberg.

Enligt honom finns det dock ett sätt som Sverige sticker ut på, och det är förutsägbarheten.

"I Sverige tuffar det på med kollektivavtal. Vi har långa avtal som nästan alla följer, så vi vet mer om framtiden än i många andra länder. Det kan exempelvis göra det lättare att veta hur man ska bekämpa inflationen", säger Petter Hällberg.