RÄNTOR/VALUTOR: EUROPARÄNTOR SVAGT UPP, KRONAN LITE STARKARE

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna visade små rörelser vid den tidiga svenska stängningen på onsdagen, med en lätt dragning uppåt, euron handlades aningen svagare kring 1:133 mot dollarn.

Kronan stärktes med knappt 3 öre till 10:88 mot euron och 1 öre mot dollarn, till 9:60.

Statistik från Tyskland på morgonen visade att importpriserna oväntat sjönk i april i årstakt, medan antalet arbetslösa ökade betydligt mer än väntat i maj.

ING konstaterade att den tyska arbetsmarknaden fortsätter att försämras och att antalet arbetslösa nu är det högsta sedan 2010, drygt 2,96 miljoner personer.

ECB:s mätning av hushållens inflationsförväntningar visade att euroområdets inflationstakt väntas vara 3,1 procent om ett år, och 2,5 procent om tre år. I den förra undersökningen var motsvarade siffror 2,9 respektive 2,5 procent. Det var andra månaden i rad som förväntningarna steg.

Financial Times rapporterade att ECB-chefen Christine Lagarde fört diskussioner med World Economic Forums (WEF) grundare om att lämna ECB i förtid för att i stället leda WEF. Uppgifterna tillbakavisades av ECB:s talesperson.

Här hemma visade SCB-statistik på morgonen att försäljningen i detaljhandeln ökade med 0,9 procent i april jämfört med föregående månad, efter uppreviderade +0,7 procent i mars.

Dagligvaruhandeln steg 0,8 procent medan sällanköpsvaruhandeln ökade 1,3 procent.

Handelsbalansen med varor visade ett överskott på 6,6 miljarder kronor i april, rensat för säsongspåverkan blev det ett överskott på 8,2 miljarder kronor. Såväl varuexportvärdet som värdet för varuimporten minskade med 7 procent i april.

Annan data visade att utlåningen till svenska hushåll ökade 2,3 procent i april jämfört med motsvarande månad föregående år, upp från 2,1 procent månaden före.

Riksbanken skrev i sin finansiella stabilitetsrapport att de tvära kasten i den amerikanska handels- och säkerhetspolitiken har orsakat stora marknadsrörelser under våren och medför ovanligt stor osäkerhet. Risken för att finansiell instabilitet ska uppstå har ökat.

"Om förtroendet för den amerikanska dollarn och amerikanska statsobligationer snabbt försämras skulle detta kunna få betydande konsekvenser för den finansiella stabiliteten", skrev Riksbanken.

I rapporten noterade de också att en svagare hyresmarknad innebär att det är svårare för fastighetsföretagen att hitta hyresgäster till sina lokaler, med stigande vakansgrader som följd.

Vidare skrev Riksbanken att vissa hushåll ha använt upp sina buffertar i och med den svaga reallöneutvecklingen, vilket kan göra att hushållen har blivit mer känsliga för nya störningar, som inkomstbortfall, stigande räntor eller fallande bostadspriser.

Bedömningen är dock att bolånetagare alltjämt har goda förutsättningar att betala räntor och amorteringar.

USA-räntorna handlades något lägre än vid svensk stängning dagen före, med tvåårsräntan 2 punkter ned på 3,97 procent och tioåringen 1 punkt ned på 4,47 procent.

Fed-chefen i New York, John Williams, sade på onsdagen att centralbanker måste "svara relativt starkt" när inflationen börjar avvika från sitt mål, rapporterar Reuters.

I kväll, svensk tid, riktas fokus mot protokollet från FOMC-mötet i början av maj.

Nya Zeelands centralbank, RBNZ, sänkte som väntat styrräntan med 25 punkter, till 3,25 procent, på onsdagsmorgonen. Det var sjätte mötet i rad som RBNZ sänkte räntan efter starten i augusti 2024.

RBNZ nya räntebana indikerar en gradvis nedgång i styrräntan till botten på 2,85 procent i mars 2026, därefter en långsam uppgång mot 3,10 procent i slutet av prognosperioden, i juni 2028.

På valutamarknaden handlades dollarn vid lunchtid kring 144:20 mot yenen, nära oförändrat från svensk stängning på tisdagen.

Japan sålde 40-åriga statsobligationer för 500 miljarder yen på onsdagen. Efterfrågan beskrevs som svag, men inte lika svag som vid den "katastrofala" emissionen av 20-åriga obligationer förra veckan.