STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) De tvära kasten i den amerikanska handels- och säkerhetspolitiken har orsakat stora marknadsrörelser under våren och medför ovanligt stor osäkerhet. Risken för att finansiell instabilitet ska uppstå har ökat.
Det skriver Riksbanken i sin stabilitetsrapport.
Osäkerheten kring handels- och säkerhetspolitiken har ökat kraftigt under året, och har satt avtryck på svenska och internationella finansmarknader. Osäkerheten innebär att risken för plötsliga och oförutsedda händelser är hög.
I ett globalt och sammanlänkat finansiellt system kan störningar snabbt sprida sig och få långtgående konsekvenser.
Hög skuldsättning i många länder och sektorer, samt höga värderingar på vissa tillgångsmarknader gör också det finansiella systemet sårbart.
Till detta kommer att den amerikanska ekonomin spelar en viktig roll i världsekonomin.
"Om förtroendet för den amerikanska dollarn och amerikanska statsobligationer snabbt försämras skulle detta kunna få betydande konsekvenser för den finansiella stabiliteten", skriver Riksbanken.
Hittills har det globala finansiella systemet fungerat relativt väl. En bidragande faktor till detta är de globala regleringsstandarder som togs fram efter den globala finanskrisen 2008–2009. Det är viktigt att dessa värnas, och inte urvattnas.
Sveriges ramverk och starka statsfinanser ger goda förutsättningar att hantera yttre påfrestningar i oroliga tider. Svenska storbanker har också en fortsatt hög lönsamhet och goda marginaler till kraven på kapital och likviditet.
Dock präglas det svenska finansiella systemet sedan länge av flera strukturella sårbarheter. Banksystemet är stort, koncentrerat och sammanlänkat och storbankerna är i hög grad beroende av internationella kapitalmarknader. Det säkerhetspolitiska läget har därtill ökat de operativa riskerna, inte minst har flera banker och infrastrukturföretag utsatts för överbelastningsattacker.
Fastighetsföretagen har fortsatt stora lån och det finns risk för att fastighetsvärdena faller, särskilt när hyresmarknaden är fortsatt svag.
Företagsobligationsfonder, som under en längre tid haft stora inflöden, har blivit en allt viktigare finansieringskälla för fastighetsföretagen. Men denna finansiering är inte alltid stabil, något som blev tydligt i samband med coronapandemin då andelsägare gjorde betydande uttag från fonderna. Det kan skapa stora problem för fastighetsföretagens finansiering.
"Det är därför välkommet att det införs nya krav på likviditetshantering i fonderna, eftersom det kan bidra till att minska dessa risker", skriver Riksbanken.
För att motverka att hushållens skulder åter börjar stiga på ett långsiktigt ohållbart sätt är det viktigt med väl avvägda makrotillsynsåtgärder, som amorteringskrav och bolånetak.