STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Samtliga partier i riksdagen är överens om mycket kraftfulla satsningar på försvaret framöver. Utbyggnaden ska göras skyndsamt och lånefinansieras, där skulden får öka med maximalt 300 miljarder kronor.
Det sade försvarsminister Pål Jonson vid en pressträff på torsdagen.
Det handlar om satsningar på såväl det militära som civila förvaret. För det militära försvaret innebär det att öka utgifterna till 3,5 procent av BNP till år 2030-2032, beroende på vad Nato beslutar inom kort. För det civila försvaret innebär det att öka utgifterna till 1,5 procent av BNP.
Utgångspunkten är det försvarsbeslut som riksdagen fattade i december, som ska nu förstärkas och tidigareläggas.
Uppdrag går nu till överbefälhavaren, ÖB, om ett nytt militärt råd till hösten för analys. Regeringen återkommer därefter till riksdagen med den exakta utformningen av överenskommelsen baserat på ÖB:s råd.
"Detta är en överenskommelse som stärker Sveriges säkerhet", sade han.
Finansminister Elisabeth Svantesson sade att det är unikt och starkt att stå enade i dessa tider. Men det
kostar pengar att rusta.
Redan nu har vi fördubblat försvarsanslagen under loppet av tre till fyra år, nu lägger vi ytterligare en växel.
Maximalt blir det en ökning på 300 miljarder kronor av skulden, varav 50 miljarder kronor går till det civila försvaret.
Det handlar om en tillfällig avvikelse, och regeringen ska arbeta för att finansiera detta långsiktigt, vilket är viktigt.
Uppgörelsen innebär att målet för den offentliga sektorns finansiella sparande ska vara ett balansmål från och med 2027, i enlighet med tidigare beslut.
Behovet av nya försvarsutgifter, inklusive stöd till Ukraina, ska lånefinansieras tillfälligt. Det lämnas därför utrymme för en avvikelse från målet för den offentliga sektorns finansiella sparande 2026–2034.
Avvikelsen för det militära och civila försvaret får innebära en ökad skuldsättning på maximalt 300 miljarder kronor. Av dessa får högst 50 miljarder kronor användas för investeringar i fysisk infrastruktur och lagerhållning av livsmedel, läkemedel och drivmedel som en del av det civila försvaret.
Ukrainastödet räknas inte in i taket på 300 miljarder kronor.
Skuldankaret ska vara oförändrat på 35 procent av BNP.
Möjligheten till en avvikelse för lånefinansiering av försvaret gäller på kort sikt – alla partier är överens om att försvarsutgifterna innebär permanenta utgifter och därför kommer att kräva permanenta finansieringslösningar.
Det finansiella sparandet i offentlig sektor ska vara i balans senast 2035. Det kräver att finansieringsåtgärder successivt införs.
Utgångspunkten i uppgörelsen är att krigsdugligheten behöver öka, att det finns ett omfattande investeringsbehov, att krigsförbanden ska stå i centrum, särskilda prioriteringar på kort och medellång sikt som bidrar till uppfyllandet av Natos förmågemål, ökad takt i upprustningen av det civila försvaret, samt forskning och utveckling.
Regeringen avser att under hösten 2025 återuppta överläggningarna om försvarspolitiken med företrädare från riksdagens partier i syfte att möjliggöra en bred parlamentarisk förankring och underlätta kommande riksdagsbehandling.
I budgetpropositionen för 2026 kommer regeringen lämna förslag på ett balansmål som ska gälla från 2027, samt en beskrivning av hur tillkommande utgifter till försvaret och stöd till Ukraina ska hanteras i förhållande till balansmålet.
Senast före utgången av 2030 ska dels en ny bedömning av det säkerhetspolitiska läget göras, dels en bana för återgång till ett finansiellt sparande i balans i den offentliga sektorn till senast 2035 presenteras.