REGERINGEN: STRÄVAN HÅLLA NED KOSTNAD NYA REAKTORER - WYKMAN

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) En del i regeringens förslag till finansiering av nya kärnreaktorer är att värna skattebetalarnas pengar och hålla ned kostnaderna.

Det skriver finansmarknadsminister Niklas Wykman i en debattartikel i Dagens industri.

Han konstaterar att hushåll och företag ska möta lägre och mer stabila elpriser, samtidigt som de vill värna skattebetalarnas pengar och de offentliga finanserna.

Efter nedläggningen av fungerande kärnkraftsreaktorer har svenska elpriser blivit mer volatila, vilket pressar hushållens ekonomi och försämrar företagens konkurrenskraft. Situationen förvärras ytterligare av att grannländer också valt att avveckla kärnkraften och att vi har krig i vårt närområde.

I nuläget är Sverige i behov av att säkra ny baskraft för att hantera effektproblemen. För att kunna utveckla hela elsystemet på ett balanserat sätt utifrån de rådande behoven är därför en risk- och finansieringsmodell för ny kärnkraft en motiverad åtgärd.

Syftet med modellen, som presenteras på torsdagen, är att möjliggöra ny kärnkraft, men också att den totala kostnaden ska bli så låg som möjligt.

Regeringens förslag bygger på tre delar:

För det första tillgång till statens låga ränta.

En kärnkraftsutbyggnad som motsvarar fyra storskaliga reaktorer innebär flera hundra miljarder kronor i investeringar, och det är svårt för enskilda företag att kunna låna så mycket pengar på marknaden. Sveriges starka offentliga finanser med bland annat låg statsskuld gör att staten kan låna billigt.

När kärnkraftverket är färdigbyggt och börjar generera pengar kommer bolagen betala av lånen till staten.

För det andra att få betalt för vad man levererar.

Den långa livslängden för ett kärnkraftverk gör det svårt för investerare att prognostisera elpriset över den tidshorisont som krävs. Därtill får kärnkraften inte betalt för de systemtjänster den levererar.

En garanterad ersättning för kärnkraftselen till producenten löser båda dessa problem och kan ses som en slags försäkring mot ett dysfunktionellt elsystem.

För det tredje att säkra skattebetalarnas pengar och elsystemets funktionalitet.

Modellen omfattar även en mekanism för att dela på både risker och vinster mellan staten och den som investerar. En mekanism för att dela risken bidrar till att sänka ägarnas avkastningskrav och därmed kostnaden för att producera kärnkraftsel. Det är också motiverat att staten och skattebetalarna får ta del av framtida vinster om projektet visar sig vara mer lönsamt än väntat mot bakgrund av att staten är med och delar risk.

"Kostnaden att bygga reaktorer kommer vara stor och det kommer att ta tid. Men alternativet – att inte göra de nödvändiga investeringarna i vårt elsystem – riskerar att hota såväl jobb och välstånd, som säkerhet och omställning", skriver han.

Innan kärnkraftverken kan stå färdiga ska finansieringsmodellen prövas av EU-kommissionen. Dagens lagförslag lägger fast ett ramverk för hur finansieringen av de första reaktorerna kan gå till. Med utgångspunkt i ramverket kan de bolag som är intresserade av att bygga nya kärnkraftverk ansöka om stöd.

"Exakt hur olika parametrar ska kalibreras blir en förhandlingsfråga mellan svenska staten och projektbolaget som behöver genomgå prövning av EU-kommissionen", skriver han.