RGK: FÖRSVARSSATSNING LEDER TILL ÖKAD UPPLÅNING 2026 - SWEDBANK

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den omfattande försvarsupprustning som Sverige står inför väntas innebära att Riksgälden planerar för att öka utbudet av statsobligationer ytterligare nästa år. Men eftersom det fortfarande saknas beslut om satsningarna kommer Riksgälden att vara försiktig.

Det skriver Swedbank i en analys på fredagen. Riksgäldens nya prognos publiceras den 22 maj.

Den nya planen väntas innebära att emissionsvolymen per auktion för nominella statsobligationer höjs ytterligare från 5 till 6 miljarder kronor från och med nästa år, och med en total emissionsvolym på 120 miljarder kronor 2026, 20 miljarder mer än i den förra planen.

Den totala upplåningen väntas uppgå till cirka 530 miljarder kronor nästa år, den högsta upplåningen sedan i alla fall 2002 och högre än både under finanskrisen och pandemin.

I samband med att regeringen presenterar höstbudgeten kommer troligtvis beslut om försvarsexpansionen också att fattas, vilket Riksgälden kommer kunna beakta i sin novemberrapport.

"Med mer information att stå på kan Riksgälden komma att planera för ytterligare höjningar av obligationsupplåningen nästa år. Dessutom kommer lånebehovet att öka bortom Riksgäldens nuvarande prognosperiod vilket kommer innebära att obligationsutbudet fortsätter att öka kommande år", skriver Swedbank.

Mot bakgrund av att Nato väntas öka målet för försvarsutgifter till omkring 3,5 procent av BNP i sommar aviserade regeringen att man planerar att lånefinansiera uppbygganden av försvaret under en övergångsperiod med cirka 300 miljarder kronor. Samtal pågår med övriga riksdagspartier och mer tydliga riktlinjer kan komma i höst.

I ett längre scenario väntas den största delen av finansieringen initialt ske via lån för att sedan succesivt övergå till skattefinansiering från år 2035.

I Swedbanks antagande ligger ytterligare 20 miljarder kronor i försvarssatsningar nästa år jämfört med vad som är beslutat, och åren därefter ökar upplåningen successivt, liksom den del av de ökade försvarsutgifterna som kommer finansieras inom den ordinarie budgeten. Det årliga lånebehovet blir som störst år 2030 på drygt 50 miljarder kronor och finansieras därefter i högre grad inom budgeten.

Vad gäller prognosen i övrigt noterar Swedbank att USA:s tullar leder till att global ekonomi dämpas, vilket påverkar svensk ekonomi negativt både direkt via minskad export och indirekt via förhöjd osäkerhet med senarelagda beslut om investeringar.

I höstas antog Riksgälden att svensk BNP skulle växa med 1,9 procent i år och 2,5 procent nästa år, vilket lär revideras ned.

EU lär svara med mottullar mot USA, men det antas inte påverka budgetsaldot nämnvärt. Intäkterna från tullarna kommer sannolikt att vara små, dels då EU:s tullar antas bli begränsade, dels då 75 procent av tullavgifterna går till EU:s gemensamma budget.

Samtidigt kommer Riksgälden revidera upp sin inflationsprognos ganska mycket till följd av högre utfall i början av året, vilket antas stärka budgetsaldot och kommer därför motverka effekten av den svagare tillväxten (även om inflationseffekten på budgetsaldot inte är entydig).

Sammantaget bör inte det förändrade makroläget innebära särskilt stora revideringar av prognosen av budgetsaldot, förutom försvarssatsningen.

Totalt antas Riksgälden revidera budgetsaldot till -70 miljarder kronor i år och -60 miljarder kronor nästa år, från -65 respektive -35 miljarder kronor i november.

Regeringen har även presenterat ett förslag om utbyggnad av kärnkraft, där statliga lån står för merparten av finansiering inledningsvis, beräknad omfattning är 300 miljarder kronor.

"Vår bedömning är att det finns otillräckligt med detaljer och ligger för långt bort i tiden för att påverka Riksgäldens upplåningsplan nu. Det utgör dock ytterligare en risk för ännu högre lånebehov om några år", skriver Swedbank.