(Tillägg: i stycke ett och från stycke fyra)
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Regeringen räknar nu med att Sveriges BNP-tillväxt uppgår till 1,8 procent i år och 2,3 procent nästa år. Det innebär en nedrevidering med 0,3 respektive 0,5 procentenheter jämfört med i vårbudgeten.
Det sade finansminister Elisabeth Svantesson vid en pressträff på fredagen.
I vårbudgeten den 15 april låg regeringens prognoser på +2,1 respektive 2,8 procent. Stoppdatum för dessa prognoser var i mars och finansministern flaggade redan vid pressträffen den 15 april för att prognosen för svensk ekonomi skulle behöva skrivas ned eftersom "en central del av riskbilden materialiserats".
Vid dagens pressträff sade Elisabeth Svantesson att utvecklingen i ekonomin kan bli sämre, men också bättre, "även om riskerna nog ligger på nedsidan".
Regeringens fokus är att återställa hushållens köpkraft och underlätta för investeringar i Sverige. Det är inte läge för experiment i ekonomin, enligt Svantesson.
Finansministern upprepade att regeringen är redo att stötta hushåll och företag mer om det skulle behövas, men än så länge är det för tidigt att sägas vad som behöver göras.
Det kan behövas åtgärder tidigare än höstbudgeten, men det kan också bli då, enligt Svantesson, som tillade att det är ett dystert läge och när de ser effekterna på ekonomin så kommer de att återkomma "om och när det krävs".
"Men vi är på rätt väg, i bemärkelsen att vi har en tillväxtbudget", sade hon och lyfte fram att budgeten fokuserar på investeringar som underlättar för företag, att infrastrukturen fungerar bättre, på forskningspropositionen och sänkta skatter.
Elisabeth Svantesson noterade vidare att USA:s BNP krympte något under första kvartalet och att USA och Storbritannien på torsdagen träffade ett begränsat handelsavtal.
Hon framhöll att även med förhandlingar så dämpas tillväxtutsikterna och i ett scenario med 10-procentiga ömsesidiga tullar för samtliga länder skulle slå mot hela världen, inte minst USA, enligt IMF.
"Vi vet att det blir tullar och i flera fall riskerar de att bli betydligt högre än 10 procent", sade Svantesson.
Och höjda tullar har redan hunnit få konsekvenser för handeln, enligt finansministern, som pekade på att containerbokningar från Kina till USA har minskat och indikerar en kraftig minskning av den direkta handeln.
I näringslivet är det ingen entydig effekt, bortsett från exportbolagen som påverkas av tullarna speciellt för Nordamerika, där förväntad exportefterfrågan försämrats kraftigt. I andra delar av världen ser det ljusare ut.
Här hemma påverkar osäkerheten hushållen negativt och konsumentförtroendet har försvagats tydligt under 2025, konstaterade hon.