SVANTESSON: DÄMPAT HUMÖR HOS HUSHÅLLEN, FÖLJER UTVECKLING NOGA
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Vi kan som land möta tuffare utmaningar, vi har den stabiliteten i vår ekonomi.
Det sade finansminister Elisabeth Svantesson vid en pressträff på onsdagen.
Hon konstaterade att det varit stora kast från den amerikanska administrationen, vilket också återspeglats i hushållens pessimism om framtiden.
USA-tullarna har höjts, osäkerheten om handelspolitiken är stor och det har varit turbulens på finansmarknaderna.
Än så länge är det inte en djup ekonomisk kris, men det är en ny ekonomisk era. Olika kriser har krävt olika svar, det gäller finanskrisen, pandemin och sedan den höga inflationen.
Vi har däremot inte upplevt ett handelskrig i en tid av integrerade marknader och där värdekedjor går åt många olika håll, med stort beroende av olika produkter. Tillväxten kommer, som IMF noterar, att vara lägre under en lång tid framöver.
Läget nu är inte lika entydigt som vid tidigare kriser, vi vet inte var tullarna landar, men det är redan uppenbart att tullarna mot Kina kommer att få märkbara konsekvenser.
Svaren kommer också att bli olika i olika länder. Generellt väntas ändå tullarna leda till minskad omvärldsefterfrågan, högre osäkerhet och finansiell turbulens, vilket påverkar svensk ekonomi.
Data hittills visar att osäkerheten i omvärlden inte ännu materialiserats bland företagen, däremot har konsumentförtroendet sjunkit betydligt. Den politiska osäkerheten i USA påverkar, men också att man sett sina egna besparingar minska i värde.
Den senaste BNP-indikatorn var inte dramatisk, men regeringen får följa utvecklingen från vecka till vecka för att se hur detta påverkar hushåll och företag, och tillväxten.
"Att det blir så starkt som vi tänkte oss för ett halvår sedan det blir det uppenbarligen inte, och det blir även svagare än vad vi trodde i vårbudgeten, men inte så mycket svagare", sade hon.
Om konjunkturen försämras betydligt och det behövs mer framöver så kommer regeringen göra mer riktade insatser för att säkra svenska jobb.
I vårbudgeten, publicerad den 15 april men där prognosernas stoppdatum var i mars, såg regeringen en BNP-tillväxt på 2,1 procent i år och 2,8 procent nästa år.