Idag fick jag utdelning från mina 7 000 Teliaaktier. De har som bekant sänkt utdelningen till 2 x 90 öre per aktie, men i dessa tider får man vara glad för det lilla. Jag sparade större delen av utdelningen på 6 300 kr för att täcka upp för skatt på kapitalförsäkringen som dras i slutet av nästa vecka. I kapitalförsäkring betalar man schablonskatten en gång i kvartalet direkt på kontot istället för i deklarationen som med ISK (men skattesatsen är den samma). Nu har jag kredit i portföljen så inte lika stor katastrof som tidigare om man klantar sig och har för dåligt med likvider tillgängligt när skatten dras, men ändå bra att hålla lite koll och planera för skatten tycker jag. 

Den ordinarie utdelningen i Volvo skulle komma samma dag som KF-skatten dras, men den vågar jag inte räkna med längre. Volvo har en jättekassa och hade planerat för en stor extrautdelning, först drogs den in och nu kom även uppgifter om att ordinarie utdelningen ligger i farozonen. Det är inte pengarna som är problemet utan att man är rädda att inte kunna använda permitteringsreglerna med stöd från staten om man samtidigt delar ut pengar. På vilket sätt det hjälper Sverige ur coronakrisen att Volvo håller inne några miljarder till som annars hade kommit ut till 100 000 aktieägare där pengarna troligtvis kunde gjort mer nytta än på Volvos konto är oklart.

På sätt och vis är det så klart lätt att argumentera för att man inte kan få statlig bidrag vid permitteringar med ena handen samtidigt som man delar ut miljarder till ägarna med den andra. Men samtidigt tycker jag man måste ha rättvisa regler mellan olika företag oavsett om de var duktiga och gjorde stor vinst eller dåliga och gjorde liten vinst 2019. Så att bestraffa de som varit duktiga och gjort vinst som kan delas ut till ägarna blir konstigt tycker jag. Jaja, jag lägger ingen större energi på det politiska utan tänker att det blir nog bra på sikt hur som helst.

Att jag inte kan återinvestera så mycket av Telias utdelning känns inte så farligt med tanke på hur börsen studsat upp senaste veckorna. Jag köpte aktier som en besatt från 25 februari till sista mars och nu kan det vara läge att ta ett steg tillbaka och se var det hela tar vägen.

Jag noterade att duktiga bloggaren Petrusko viktat över allt mer till preffar och D-aktier tack den fasta utdelningen som inte kan sänkas i samma utsträckning som på stamaktier. Det här så klart en stor fördel när man lever på utdelningar och när kurserna nu gått ner så man får 7-8% direktavkastning på många stabila preffar och D-aktier håller jag med om att det känns attraktivt. Jag har själv prioriterat främst Volati pref för mina köp den senaste tiden, men inte gått så långt att jag sålt några stamaktier för att få loss mer pengar till preffar. 

Om börsen nu skulle stabilisera sig dvs hålla sig på denna nivå eller högre så är jag snarare inne på att bygga upp en lite större buffert utanför börsen. Den gamla planen med ett års förbrukning av pengar utanför börsen kommer med största säkerhet räcka, men har jag lärt mig något av coronanedgången så är det att sova gott om natten nog slår den sista tusenlappen i avkastning. Nu var det inga problem för oss denna gång då det fortfarande kommer in pengar utanför börsen, men det gäller att tänka på hur man kommer reagera i nästa nedgång. 

Det gör att jag planerar att återinvestera utdelningar, i den mån de nu kommer, även framåt under 2020 men samtidigt sätta av pengar på sparkonto från det vi tjänar den närmaste tiden. Våra kostnader är låga nu och sommarens resor utställda så vi går rejält plus varje månad. Får vi en ny sättning på börsen är jag redo att stoppa in pengarna från sparkontot, går börsen sidledes eller uppåt från denna nivå får det räcka med återinvesterad utdelning och det nya sparandet på sparkonto. Med målet att kanske ha 1,5-2 årsbehov av pengar på sparkonto om vi en vacker dag helt skulle sluta jobba båda två.