LEAN - ständiga förbättringar
Det företag som jag gjorde en majoritet av mina år i yrkeslivet på jobbade med något som kallas LEAN, ständiga förbättringar. Jag är ingen expert på området, det fanns folk på bolaget som jobbade heltid med just detta, men enkelt uttryckt går det ut på att hela tiden löpande leta efter besparingar och förbättringar. Det hela kommer tydligen från Toyotas fabriker i Japan från början då under namnet Kaizen. Som sagt, jag är ingen expert och det kanske är lite skillnad på Kaizen och LEAN.
Några gånger stötte jag av en slump på grejer som vi gjorde på ett dyrt och dåligt sätt. Någon hade tänkt lite fel när de startat upp en grej och sen fortsatte folk att göra på det sättet eftersom det skulle krävas några timmar eller dagars jobb att ändra flödet. Då det var ett uttalat mål att leta och fixa dessa fel var det aldrig några problem att få folk att fixa till det. Men jag kommer ihåg en person som var rätt motsträvig över att behöva lägga några timmars jobb på att ändra en grej som vi skulle spara 20 000 kr om året på. Hans motivering var att bolaget gjort mellan 500 miljoner och 1 miljard i vinst de senaste åren så ingen skulle märka 20 000 kr hit eller dit. Men som sagt nu var det inte upp till honom och detta följdes upp så någon chef skulle bli sur om han vägrade.
Varför snackar jag då helt plötsligt om det här? Jo för idag såg jag återigen en kommentar kring Verisures IPO att det var meningslöst för folk med stort kapital att hålla på och krångla och teckna aktier på flera konton för att tjäna någon tusenlapp. Då kom jag att tänka på LEAN och besparingen på 20 000 kr om året i förhållande till vinsten på 1 miljard. Eller alla bolag som gör stora vinster men ändå drar igång besparingsprogram för att hålla sig konkurrenskraftiga även i framtiden.
Nu har ju bolag som huvudsyfte att maximera vinsten till ägarna vilket inte kan översättas rakt av till oss som privatpersoner. Det hade i så fall så klart varit totalt oacceptabelt av mig att sluta jobba 30 år innan jag var avskriven eller gick sönder på den nivån att det var omöjligt att laga. Men som jag ser det får man hitta vissa begränsningar och regler, som i mitt fall att jag inte ska jobba mer än väldigt lite och bara med saker som jag tycker är kul. Det blir liksom en övergripande grej som står över LEAN-arbetet. Ungefär som att man som bolag bestämmer att man inte får använda barnarbetare (oavsett i vilket land man lägger fabriken) eller göra affärer med Ryssland. Så behöver ingen ta upp barnarbete eller slavar som en möjlig besparing i fabriken.
Men med vissa ramar och regler satta vad man inte är villig att göra avkall eller besparing på tycker jag absolut man kan anamma lite LEAN-tänk i sin vardag.
Jag äter till exempel D-vitamin från september till april. Oklart om det ger något, men jag tycker det kan vara klokt att vara på säkra sidan. Nyligen insåg jag dock att varje tablett innehåller 50 microgram vilket är mer än dagsbehovet och då får jag även i mig en del D-vitamin via maten. Så numera tar jag bara D-vitamin som tillskott mån, ons och fre. En pyttebesparing per år så klart, men jag ser ingen nedsida och det är väldigt lätt att komma ihåg vilka dagar jag ska ta en tablett ihop med lunchen.
Ett fondbyte till en fond som följer samma index men med 0,2 procentenheter lägre avgift här, en arbitrageaffär där, en teckna-sälj i en IPO där och sen byta elbolag där. Med ränta på ränta blir det något, inte minst med åtgärder som fortsätter ge en besparing varje år för evigt.
Det svåra blir att hitta gränsen för när det verkligen inte innebär någon nedsida. Dvs att man bara förbättrar sådan som är rent onödigt slöseri. Så man inte börjar säga upp streamingtjänster, säljer bilen och slutar åka på semester om dessa saker tillför värde till livet.