Die with zero i DN

Dagens Nyheter har publicerat ett par artiklar om boken Die with Zero av Bill Perkins. En bok jag berört i ett par inlägg här på bloggen för flera år sedan. Tex här och här.

En väldigt central del av boken och som också lyftes fram i artiklarna är sambandet mellan pengar, tid och hälsa. Enkelt uttryckt så är det för många svårt att maximera alla dessa tre tillgångar samtidigt. 

När man är ung är det ofta lättare att skaffa fritid tex ta ledigt en termin från universitetet och resa jorden runt. Man har också ofta bra energi/hälsa. Utmaningen kan vara ekonomin.

Mitt i livet börjar energin tryta lite men är fortfarande ok, ekonomin börjar bli bättre men med jobb och familj är tiden ofta en begränsande faktor.

Sent i livet så har många byggt upp en bra ekonomi och när barnen flyttat hemifrån och man inte längre jobbar finns mycket tid. Problemet blir då istället orken och hälsan.

Så här beskrivs det i boken:

Som schematisk bild och exempel fungerar detta så klart bra. Jag tror de flesta köper själva grunden i resonemanget. 

Det jag tycker är intressant är att vi verkligen kan påverka själva hur den röda och svarta linjen går. 

Svarta linjen (fysisk förmåga)
Ska vi gå in på detaljer i bilden så tror jag för det första att den innehåller några fel om vi ser på befolkningen som helhet, främst vad det gäller den svarta linjen. Dels är det så klart lite väl dystert att den slår i botten redan vid 71, men framförallt tror jag nedgången i fysisk förmåga är alldeles för linjär från 35 till 70. Eventuellt kan det stämma om vi pratar prestation i längdhopp eller annan idrottsgren som kräver snabbhet, spänst och smidighet. Men för livet i allmänhet som att njuta av resor, upplevelser eller annat som du kan ägna dig åt tror jag inte nedgången behöver vara så dramatisk från 30 till 70. Sen är min erfarenhet från släkt och vänner att det någon gång runt 10 år innan döden börjar gå rätt snabbt utför.

Röda linjen (ekonomiska tillgångar)
Den här linjen tror jag stämmer bättre om vi ser på befolkningen som helhet. Man har ett litet sparande som tuffar på och många äger sitt boende vars värde stiger över tid. Ser vi på bankernas siffror över snittförmögenhet per ålder stiger det sakta men säkert genom hela livet. Men även här är linjen ganska linjär, dvs det stiger inte alls så snabbt som en ränta på ränta kalkylator visar att utvecklingen skulle vara för den som sparade en stor del av lönen på börsen med 8-10% årlig avkastning.

Den optimala grafen (enligt mig)
Då både en svarta och röda linjen går att påverka så tog jag mig friheten att rita om den lite till har jag har försökt designa mitt liv. Återigen väldigt schematiskt och jag satte inte ens in någon ålder längst ner.

Genom ett högt sparande i tidiga år kickar ränta på ränta in på allvar någonstans mellan 30 och 50. Kapitalet kan 4-dubblas på 10 år med börsen avkastning och regelbundna insättningar. Så kommer man till 40 med några miljoner i kapital finns goda förutsättningar att ha riktigt mycket pengar innan 50. 

Boken heter alltså Die with zero och den tanken gillar jag i grunden. Exempelvis tycker jag precis som författaren att det är dumt att dö med massa pengar vid 90 som de 65 åriga barnen får ärva, de pengarna hade de nog haft mer nytta av tidigare. Men när man slutar ackumulera kapital genom ett högt sparande på börsen (där röda kurvan knäcks) så tycker jag inte man behöver bekymra sig om risken att dö med för mycket pengar. Ett försiktigt uttag på runt 4% om året har goda chanser att låta kapitalet växa över tid, men det är ingen tragedi. Att tex ta ut 7-8% av kapitalet varje år för att öka chansen att dö med exakt 0 ökar också risken att man hamnar på 0 långt innan man dör.

Den svarta linjen styrt mer av genetik (och otur då någon olycka så klart kan hända även den som skött sig och har bra gener). Men goda vanor påverkar absolut och här blir ju målet att ha så liten lutning som möjligt så länge som möjligt.

Vad säger ni? Håller ni med om att min graf ser lockande ut?