Lätt eller svårt att räkna på FIRE?
Jag blev “intaggad” i en diskussion på forumet Rika tillsammans kring hur väl de första kalkylerna kring FIRE som man gör stämmer efter många år. Några skrev saker i stil med att det är svårt att veta hur börsen ska gå på 1 års sikt och därmed nästan omöjligt att veta var det ska ta vägen på 10 års sikt eller mer. Och att det därmed blir jättesvårt att räkna på ett rimligt utfall.
Till viss del stämmer detta så klart. Det kan hända grejer i livet dvs både på intäktssidan och kostnadssidan som påverkar både under tiden man sparar ihop och plockar ut sina pengar. Och när kapitalet når 10 miljoner innebär skillnaden mellan en börs som går upp 40% eller ner 40% det närmaste året hela 8 miljoner i skillnad i portföljvärde ett år senare. Dvs att gissa hur stort kapital man har om 10 eller 20 år får en väldigt stor felmarginal, mest avgörande blir det sista årets börsavkastning.
Men min invändning är att en FIRE-uträkning har väldigt lite att göra med att lista ut exakt hur mycket pengar du kommer ha ett visst datum om 10 eller 20 år. Det håller jag med om är omöjligt. Men jag menar samtidigt att räkna på FIRE är ganska enkelt, då det blir så långa tidsserier i form av 10-30 års sparande och 20-50 års uttag. Där dessutom både insättningarna och uttagen sker successivt.
Som ett exempel kan vi titta på Stockholmsbörsens avkastning (SIXRX) under 40 år. Jag tittar här på alla perioder som slutat de senaste 50 åren. Dvs alla 40 års perioder från 1936-1975 fram till den senaste kompletta 40 årsperioden 1985-2024. Under dessa 50 stycken olika 40 årsperioder har en genomsnittliga åriga avkastningen varierat mellan 9 och 16%.
Här slår det fortfarande ganska mycket från år till år eftersom man räknar på en klumpsumma som sätts in vid ett tillfälle, sen ligger orörd i 40 år och sedan plockas ut vid ett enskilt tillfälle. Skulle vi istället tittat på ett månadssparande under 20 år för att sedan plocka ut 4% om året i 20 år skulle vi komma bort från den extrema effekten som uppstår baserat på om vi börjar eller slutar serien på en topp eller botten.
Samma effekt ser vi när man räknar på 4%-regeln på det klassiska sättet att man slumpar fram ett startdatum och sen plockar ut 4% om året plus inflation och ser i hur många procent av fallen som det finns pengar kvar efter tex 30 år. Här får vi lite samma effekt att det gör väldigt stor skillnad om vi börjar serien 1 jan 1999 eller 1 jan 2000 eller 1 jan 2003, eftersom börsen gick upp 70% under 1999 och sen ner mycket under 2000-2002. Det kan bli allt från att pengarna tar helt slut till att man har betydligt mer pengar kvar efter 30 år än vad man började med.
Det här blir så klart ett bra sätt att testa 4% årligt uttag för att ge en bra uppskattning av hur stor chans det är att det funkar. Men ser man på hela FIRE-resan så tycker jag inte det är relevant att tänka att någon som vill plocka ut 400 000 kr om året och därmed tänker sig behöva 10 miljoner i kapital springer in till chefen och säger upp sig samma sekund som kapitalet når 10 miljoner. Speciellt inte om det skett genom att index gått upp med 70% det senaste året som i exemplet med 1999.
I det fallet skulle alltså någon med 100% svensk indexfond gått in i 1999 med 5,8 miljoner. Satt man då och räknade lite på rimlig börsavkastning med målet att nå 10 miljoner för att kunna ta ut 400 000 kr om året hade man inte räknat med att kunna sluta jobba om 1 år. Dvs det var ögonblicksbilden i början av 2000 som var missvisande då börsen var väldigt övervärderad. Medan en mer rimlig uträkning som gjordes löpande under åren 1985-1999 när kapitalet sparades ihop nog stämde ganska bra. Och kanske hade sista arbetsdagen då istället varit 2005. Gärna med lite buffert på sparkonto som gjorde att kraschen under finanskrisen några år senare kunde mildras något.