Pension när bara en i familjen jobbar
Jag kommer ihåg en diskussion jag hade med en kollega för knappt 10 år sedan. Det handlade om hur man delade upp kostnaderna inom förhållandet, dvs vem som betalade mat, räkningar etc. Jag sa att eftersom jag och min fru var gifta utan äktenskapsförord och hade pengarna ihop spelade det ingen roll vem som betalade vad eller ens att vi betalade ungefär lika mycket.
Det jag tänkte och menade var att de pengar som inte spenderades under en månad gick in i ett sparande och då vi har våra pengar ihop och även skulle dela upp pengarna 50/50 om vi i framtiden separerade var det exakt samma sak om jag fick 10 000 kr över, hon fick 10 000 kr över eller att vi båda fick 5 000 kr var över när månaden var slut.
Kollegan och jag jobbade ganska tätt ihop och förstod ofta varandra i jobbfrågor kopplat till kalkyler och budgetar som var klart mer avancerade uträkningar än ovanstående exempel. Så jag blev lite bekymrad när han absolut inte fattade vad jag menade i det här fallet.
Båda var överens om att man sparade en del av lönen långsiktigt på aktiemarknaden och båda var överens om att båda personerna i förhållandet gjorde saker själv utan sin partner. Så vi kunde inte förstå var missuppfattningen uppstod.
Till slut föll polletten ner för oss båda. Han menade att man sparade låt säga 1 000 kr i månaden per person direkt när lönen kom, sen efter det så spenderade man så klart ALLA pengar på kontot fram till nästa lön. Dvs den som betalade mindre av det gemensamma skulle köpa mycket mer privat. Jag tänkte däremot att konsumtionen den 20e i månaden inte påverkades av om det fanns 12 000 eller 2 000 kr på kontot. Man köpte samma saker oavsett, och ju mindre man betalade desto mer sparades. Även om man har ett automatiskt sparande direkt lönen kommer så går det att göra en extra manuell insättning på sparandet direkt innan nästa lön kommer. Tänkte jag
Denna vecka fick jag på nytt en påminnelse om hur olika man kan tänka kring ekonomi och hur olika förutsättningar man har.
Nyhetsmorgon gästades av ett par där mannen jobbade heltid och kvinnan var hemmafru. När jag följde upp lite vad som skrev om det hela i sociala medier var nästan alla helt överens om att frun åkt på en jätteblåsning rent ekonomiskt, då hon kommer få en så dålig pension.
Jag tänkte snarare att hon skulle vara tacksam att hon hade en person som drog in så mycket pengar varje månad att familjen klarade sig utan att hon jobbade.
Jämför jag det med vår familj där min fru visserligen inte jobbar heltid som mannen på Nyhetsmorgon men jobbar och tjänar betydligt mer än mig och därmed även varje månad drar ifrån mig lite i pensionskapital. Då en väldigt liten del av våra pengar är bundet i pensionskapital så innebär varje månad som min fru får en lön att vi behöver ta ut mindre eller ingenting alls av vårt gemensamma kapital som finns i aktie- och fondportföljen.
Skulle min fru jobba vidare 8-10 år till i den omfattningen att vi bara behövde göra väldigt små uttag från portföljen och börsen går enligt historiska snittet skulle portföljen mycket väl kunna dubblas och nå både 35 och 40 miljoner kronor under dessa år. Helt drivet av att hon i så fall har jobbat och haft en lön som möjliggjort att portföljen har fått jobba mer eller mindre ostört under ca 15 år efter att jag slutade jobba. Då känns ju det faktum att hon under dessa år även fått några hundra tusen i ökat pensionskapital som något som är väldigt svårt att hetsa upp sig över eller uppleva som orättvist till hennes fördel.
Den här gången fattade jag i alla fall hur alla menade. Även om jag själv med låg lön inte alls känner igen den orättvisa som det så friskt varnades för i kommentarsfälten.