Missvisande tidningsartiklar
Jag tycker ett återkommande problem med media är att väldigt ofta när jag kan något om ett ämne märker jag att det är faktafel i artiklar jag läser. Det här i sig är kanske inte ett så stort problem för mig eftersom jag får känna mig lite smart. Men problemet är så klart att det troligtvis är lika mycket faktafel i artiklar om ämnen som jag inte kan något om och då tror jag på det som står.
Ett exempel är en färsk artikel från Dagens PS där de konstaterar att pensionsmyndigheten sagt att privat pensionssparande är överskattat. Det här har jag bloggat om tidigare och jag tycker det är en lite förenklad bild att kategoriskt för alla rangordna som att det vore ren fakta hur viktigt det är att jobba länge, ha tjänstepension eller spara privat. Men värre än att man kan ha olika åsikter i frågan om vad som är bäst är att de tycks ha räknat fel.
I Dagens PS skriver de:
Myndigheten tar ett exempel med en person som – utifrån en månadslön på 33 000 kronor – månadssparar 500 kronor från 23 års ålder till pensionen som hen börjar ta ut vid 67.
Det egna sparandet betalas sedan ut under 20 år. Då utgör det egna sparandet, via ett ISK-konto, 1 900 kronor per månad efter skatt, motsvarande 10 procent av den totala pensionen.
Siffrorna kommer från pensionsmyndigheten och ett blogginlägg på deras hemsida. Det har uppenbarligen blivit något fel i uträkningen då 500 kr i månaden i 44 år med det försiktiga antagandet på 5,5% årlig avkastning (och 2% statslåneränta) skulle ge 828 000 kr vilket helt utan avkastning under de 20 år av uttag skulle betyda cirka 3 500 kr i månaden. Inte 1 900.
Jag vet inte om man kan förvänta sig av en journalist på Dagens PS att de ska kontrollräkna siffror eller om det är ok för honom att lita blint på Pensionsmyndighetens blogginlägg. Att en speciellt stor andel av läsarna till Dagens PS liksom mig snabbt reagerar och inser att något är fel tror jag däremot att vi kan glömma. Risken är alltså stor att de som läser artikeln tror att ett långsiktigt sparande bara ger hälften så stor effekt som det verkligen ger.
Min gissning är att det ska stå att man månadssparar mellan 33 och 67 och inte 23 och 67. Även om jag tycker att man kunde räknat med 6-7% real avkastning och lite avkastning även under de 20 åren som pengarna plockas ut så att siffrorna även då borde varit högre.
Den som inte tycker Dagens PS känns trovärdig och söker fakta i de största och mest etablerade medierna som Dagens Nyheter kan inte slappna av. Följande kalkylator finns i en artikel med inte mindre än 3 artikelförfattare och som funnits på DN.se under väldigt lång tid.
Jag gjorde ett litet test och lät tre enligt mig normalintresserade och normalintelligenta personer kolla kalkylatorns två nedre uträkningar och frågade som om det rent matematiskt och ekonomiskt är bäst att amortera på ett bolån med 4,1% ränta eller spara på ett sparkonto med 3% ränta. Alla tre tyckte jag var en idiot som ställde en så enkel fråga när de hade svaret framför sig i en tydlig tabell. Att DN helt ignorerat att man betalar skatt på räntan på ett sparkonto var inget som de upptäckte.
Det här blir ju direkt fel om någon tror att det lönar sig rent matematiskt att spara på ett sparkonto med 3% ränta istället för att amortera på ett lån med 4,1% ränta.