STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Industrin står inför stora utmaningar men också möjligheter när det gäller Sveriges försörjningsberedskap i en alltmer osäker värld.
Detta konstaterades vid ett seminarium arrangerat av Industriarbetsgivarna under Almedalsveckan.
Diskussionen lyfte fram vikten av basindustrins roll i totalförsvaret och hur Sverige måste rusta upp för att möta framtida kriser. Utan viktiga insatsvaror för viktiga sektorer blir viktiga infrastrukturer i Sverige lidande. Trots det saknas fortfarande en tydlig roll och en samlad strategi för basindustrin vad gäller utbyggnaden av totalförsvaret.
Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, belyste inledningsvis den förändrade världsordningen, där den tidigare liberala, globaliserade ordningen nu möter allt större utmaningar från stormakter som USA och Kina samt den växande rivaliteten mellan länder. Det innebär att ekonomisk och teknologisk självförsörjning blir en allt viktigare del av nationell säkerhet. I en kris är det avgörande att Sverige kan producera viktiga resurser som stål, cement och elektronik, vilket basindustrin står för.
Niklas Johansson, public affairs-direktör på LKAB, betonade att Sveriges tillgångar i form av järnmalm och kritiska mineraler erbjuder stora möjligheter. Men för att dessa resurser ska kunna utnyttjas effektivt krävs snabbare tillståndsprocesser, förbättrad infrastruktur och ett starkare politiskt stöd.
Karin Comstedt Webb, vice VD för Heidelberg Materials Sverige, påpekade att Sverige redan har goda grundförutsättningar men saknar snabbheten och tydligheten i det politiska beslutsfattandet som finns i andra länder. Hon lyfte Norge som ett föredöme där politiken har lyckats stötta industriella satsningar genom långsiktig riskfördelning.
För en vecka sedan invigdes världens första CCS-anläggning i cementindustrin i Norge, "varför Norge? Jo, man har haft en politisk stabilitet och målmedvetenhet över ett decennium. I Sverige har vi inte riktigt lyckats med det," konstaterade Comstedt Webb.
Men Sverige behöver även snabbt gå från utredningar till konkreta handlingar. Att skapa robusta beredskapsavtal med industrin är avgörande för att säkerställa att nödvändig produktion kan upprätthållas även under kris och krig, sade Johan Sjöberg från Svenskt Näringsliv.
Camilla Frankelius från Sveriges Ingenjörer fokuserade på vikten av att säkra kompetensförsörjningen. Basindustrin behöver attrahera och behålla ingenjörer genom bättre villkor, tydligare karriärmöjligheter och långsiktig kompetensplanering. Detta kräver även ett starkt samarbete mellan utbildningssektorn och näringslivet.
Paneldeltagarna var eniga om att svenska företag är redo att göra stora investeringar, men det krävs politiska åtgärder för att minska riskerna. Infrastrukturprojekt som elnät och järnvägar måste byggas snabbare och regelverk måste förenklas.
Per Hidesten, VD för Industriarbetsgivarna, betonade behovet av flexibilitet, till exempel genom ett permanent system för korttidsarbete för att företagen snabbt ska kunna anpassa sig i kristider.
Det finns ett stort behov av omedelbara åtgärder. Det handlar inte längre om att diskutera utan om att agera konkret, var panelen överens om, menade samtliga deltagare.
Basindustrins roll i Sveriges försvarsförmåga måste definieras och tydliggöras genom politiska beslut och avtal. Sverige behöver inte bara rusta för framtidens säkerhetspolitiska utmaningar, utan även säkerställa att den grundläggande industriella kapaciteten finns och kan användas effektivt när det behövs som mest.